Nytt förbund höjer rösten

Bakom det nya förbundet står allmänningsskogar i Norr- och Västerbotten, samt besparingsskogarna i Dalarna. Det handlar om drygt hundraåriga organisationer som bland annat känner sig pressade av stora reservatsavsättningar under de senaste decennierna. Dessutom anser de att det är svårt att nå ut med synpunkter och fakta kring sitt sätt att sköta skogen.

– Även om vi tillsammans förvaltar ungefär 800 000 ha skog med många delägare, så har vi inte haft en gemensam part för staten att vända sig till. Genom det nya förbundet blir vi även en bra motvikt till ideella miljöorganisationers lobbyism, säger Christian Rimpi, förvaltare på Jokkmokks Allmänning och en av ledamöterna i den interimsstyrelse som bildades tidigare i höst.

Kraftsamlar för att värna skogsbruket

Nästa vecka träffas interimstyrelsen, som leds av Per-Erik Wiik från Orsa Besparingsskog, för att fastställa förslag till stadgar inför en stämma där det formella bildandet av förbundet sker. I planen ingår också att anställa en person som på heltid kan jobba med aktuella gemensamma frågor.

– Vårt gemensamma mål när vi kraftsamlar är att värna svenskt skogsbruk. Vi vill fortsätta att bruka de skogar vi förvaltar och med mer än 100 år på nacken har vi kunnat visa att vi kan göra det uthålligt. Hela avkastningen syftar till att gynna de bygder som vi är verksamma i och det vill vi fortsätta med, säger Christian Rimpi.

Allmänningsskogar och besparingsskogar har en historisk bakgrund. De bildades under slutet av 1800-talet i inlandskommuner, från Dalarna och norrut. Syftet var att ge markägarna lagfäst rätt till intäkterna från gemensamhetsskogar. Tanken var också att de ska stå emot uppköp från stora sågverk och bolag och fördela vinsten lokalt.

Häraldsallmänningar, som finns i södra Sverige, har ett eget gemensamt förbund utan direkt koppling till skogsallmänningarna i norr.