Oron ökar för att nästa Cap-reform missar den planerade starten, den 1 januari 2021. Den nya landsbygdsministern Jennie Nilsson flaggar för en övergångsperiod på ett eller två år, då ändrade regler för jordbruksstöden successivt fasas in.
Även om EU-länderna skulle lyckas lägga in en spurt. Och den nya EU-ordföranden Rumänien infriar det optimistiska målet om att nå enighet om vissa delar av reformen redan i juni så är det mycket som återstår.
– Även med den ambitiösa rumänska tidsplanen så är väl bedömningen att det är svårt att hinna införa den nya politiken fullt ut 2021, konstaterar Jennie Nilsson som själv hamnade i tidsnöd inför årets första jordbruksråd och denna gång istället fick skicka sin statssekreterare till Bryssel.
Många frågor om Cap-reformens tidsplan fick hon ändå svara på då riksdagens EU-nämnd sammanträde fem dagar efter hennes tillträde.
– I den diskussion vi har framför oss måste vi komma ihåg att det kanske kommer att krävas någon form av övergångslösningar under det första och kanske även det andra året efter att reformen trätt i kraft, var det besked som Jennie Nilsson gav riksdagspartierna.
Rumänien har oddsen emot sig eftersom valet till EU-parlamentet i maj bromsar in en stor del av EUs verksamhet redan i april. Dessutom dröjer beslutet om EUs långtidsbudget som avgör nästa Caps finansiering ända till slutet av 2019. Därtill ska EU-länderna och EU-parlamentet enas, vilket tog lång tid inför den senaste Cap-reformen som försenad trädde i kraft 2015.
Sist men inte minst ska länderna hinna sjösätta sina egna nationella strategiska Cap-planer med en mängd detaljregler för hur stöden ska utformas.
Att helt hålla tidsplanen är dock inte det viktigaste, betonar Jennie Nilsson. Utan att resultatet blir bra ur svensk synvinkel.
