Johan Sedenius

Marie Henningsson

Fem kor äter ur en foderautomat i en ladugård.

BengtRipa16.jpg

De tre nya fokusområdena i den uppdaterade livsmedelsstrategin är ökad robusthet i livsmedelskedjan, exportfrämjande av livsmedel samt svensk kvalitet och gastronomi.Stora delar av den svenska livsmedelskedjan med företrädare inte minst för primärproduktionen och förädlingsledet har under processen med att utarbeta en ny version av livsmedelsstrategin efterlyst konkreta och mätbara mål för livsmedelsproduktionen.<h2>Tar sikte på 2035</h2>Några sådana var inte fastslagna i våras. I stället gick uppdraget till Jordbruksverket att föreslå hur livsmedelsproduktionen ska mätas och följas upp. Myndigheten slår fast att de mål som nu föreslås tar sikte på 2035 med delmål för 2030 och att de är framtagna i nära dialog med företrädare för berörda branscher och myndigheter.

asa-lannhard-oberg.jpg

"Vår ansats i förslaget är att målen ska vara ambitiösa men rimliga att nå, samt att de ska ta hänsyn till både marknadens potential och Sveriges naturgivna förutsättningar", säger Åsa Lannhard Öberg i ett pressmeddelande. Hon har samordnat uppdraget vid Jordbruksverket.<h2>Försörjningsgraden</h2>Förslagen för jordbruks- och trädgårdsprodukter uttrycks i form av försörjningsgrad. Uvecklingen ska årligen följas med hjälp av marknadsbalanser som visar produktion, import, export, totalkonsumtion och försörjningsgrad över tid. Försörjningsgraden är ett mått som enligt Jordbruksverket visar hur robust produktionen är snarare än ett renodlat produktionsmått.&nbsp;Förslagen gäller 18 råvarugrupper. Som faktarutan visar förelås bland annat att försörjningsgraden för spannmål ökar från 115 procent 2024 till 140 procent 2035, för kött totalt från 70 procent till 80 procent under samma period och för mjölk från 71 procent till 85 procent.Jordbruksverket har bland annat utgått ifrån hur stor betydelse produkterna har för den svenska livsmedelsproduktionen samt branschens tillväxtambitioner. Till det kommer lagringsmöjligheter och näringsinnehåll, vilket ses som viktigt i ett beredskapsperspektiv.<h2>Stora kostnader</h2>De föreslagna målen ställer stora krav på investeringar, tillgång på mark och antal djur. Kostnaden för vegetabilieproduktionen beräknas till cirka 9,5 miljarder kronor, för animalieproduktionen till cirka 15,5 miljarder kronor och för trädgårdsproduktionen till cirka 1,5 miljarder kronor.Antalet djur behöver öka med mellan 15 och 25&nbsp;procent beroende på djurslag, Omkring 340&nbsp;000 hektar mark som inte används idag behöver tas i bruk. Produktiviteten i växtodlingen behöver öka med 1&nbsp;procent per år och avkastningen från djuren med 0,5&nbsp;procent per år, fastslår Jordbruksverket."Det är konsumenternas efterfrågan och marknadens aktörer som i huvudsak ska driva utvecklingen av livsmedelsproduktionen, men staten behöver bidra genom möjliga verktyg för stöttning och styrning", heter det i rapporten från myndigheten.Det är förvånande att ambitionsnivån är så låg gällande den svenska animalieproduktionen, anser LRF i en kommentar till Jordbruksverkets förslag till mål för den inhemska försörjningsgraden på livsmedel.LRF välkomnar förslagen som ett viktigt steg mot att förverkliga livsmedelsstrategins mål om ökad svensk produktion. Särskilt värdefullt är det att rapporten är nedbruten på olika produktgrupper och konkret visar hur produktionen kan utvecklas fram till 2035.Samtidigt finns det skäl för kritik, anser LRF.<h2>Förmåga att växa &nbsp;mer</h2>"Vi delar Jordbruksverkets bedömning att växtproduktionen kan stärkas, men är förvånade över den låga ambitionsnivån rörande animalieproduktionen. Här finns potential, vilja och förmåga att växa, men det kräver att företagen har ekonomi att investera," säger Mikaela Johnsson, vice ordförande i LRF, i en kommentar.

Mikaela Johnsson, vice ordförande i LRF.

dafb688a-5aa6-496d-9dd7-eaa02a6e19e0.jpg

Hon pekar vidare på att utan lönsamhet blir det ingen tillväxt i svensk livsmedelsproduktion. I dagsläget är situationen utmanande för viktiga delar av jordbruket genom låga marknadspriser för spannmål.Tidigare fanns mål för den ekologiska produktionen i landet men några sådana var inte med när livsmedelsstrategin 2.0 presenterades i våras."Vi ser positivt på Jordbruksverkets förslag om mål – det ger färdriktning i att utveckla den svenska livsmedelsproduktionen. Vi saknar dock samma riktning och långsiktiga förutsättningar för den svenska ekologiska produktionen. Lyckligtvis är EU med på noterna och har formulerat spänstiga mål för ekologiskt", säger Jonas Carlberg, ansvarig primärproduktion och näringspolitik vid Krav, i ett pressmeddelande.&nbsp;

<h3>Det här är förslagen på mål</h3>Jordbruksverkets förslag &nbsp;på mål för försörjningsgraden 2030 respektive 2035, procent. (Nivå 2024 inom parentes).Spannmål (115) 127, 140Rapsfrö (85) 98, 110Baljväxter (97) 106, 115Matpotatis (92) 96, 100Stärkelsepotatis (100) 110, 120Socker (87) 95, 100Kött totalt (70) 75, 80Griskött (81) 88, 95Nötkött (57) 61, 65Får- och lammkött (25) 28, 30Matfågel (72) 78, 85Mjölk (71) 78, 85Ägg (87) 96, 105Morötter (95) 95, 95Matlök (84) 87, 90Huvudkål (49) 67, 85Tomater (18) 29, 40Äpplen (28) 39, 50

Nu har Jordbruksverket lagt fram förslag på konketa mål för den svenska livsmedelsproduktionen kommande år, de mål som lyste med sin frånvaro när landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i mars presenterade livsmedelsstrategin 2,0.

Nu har Jordbruksverket lagt fram förslag på konketa mål för den svenska livsmedelsproduktionen kommande år, de mål som lyste med sin frånvaro när landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i mars presenterade livsmedelsstrategin 2,0.

Så ser de nya målen ut för livsmedelsproduktionen

Livsmedel

Jordbruksverkets nya mål kräver stora investeringar. 

Så ser de nya målen ut för livsmedelsproduktionen

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera