Sofie Olsson

Vit kalv med gula öronbrickor i ladugård, omgiven av andra kor i spilta

Adelsnas_26.jpg

Lantbrukare Nils Jönsson på Österlen har både dikor och får och påverkas av att djuren ska märkas med EID. Han blev frustrerad när det visade sig att det inte går att beställa elektroniska ersättningsmärken till originalmärken som han har hemma på lager inför kalvningssäsongen.&nbsp;– Jag säljer tjurkalvarna till en större uppfödare som vill att kalvarna är märkta med EID vid nästa leverans. Jag ringde Stallmästaren för att få ut de runda elektroniska märkena men fick nej. Jag måste först märka kalven och registrera den för att sedan beställa ersättningsmärket. Det innebär att jag efter två veckor måste fånga kalven igen och märka om med det elektroniska om jag vill använda de märken jag har hemma. Det kostar tid att märka om kalvar och är en säkerhetsrisk, säger Nils Jönsson.&nbsp;

Selfie på man i reflexjacka med ko i ladugård

1000003229.jpg

<h2>Nötkreatur måste individregistreras</h2>Det är Jordbruksverkets regler som sätter stopp. Diana Asani, handläggare på djurregistreringsenheten, förklarar varför.– Nötkreatur har ett individregister, CDB. När det systemet byggdes så lades det in en spärr för när man kan beställa ersättningsbrickor. Grunden är att man först och främst ska beställa originalbrickor till nötkreatur som kalven ska märkas med senast 20 dagar från födseln med ett märke i varje öra. Sedan registreras djuret i CDB för att visa att det finns ett djur med den identiteten. Först då går det att beställa ersättningsmärken.&nbsp;Anledningen till att spärren finns i registret är för att minska risken att fler djur får samma nummer. Enligt Diana Asani finns det ingen möjlighet att göra avsteg från reglerna.– Tyvärr blir det problem för vissa som hunnit beställa märken för nästa år.&nbsp;På fårsidan ser reglerna annorlunda ut, dels finns det inget individregister, och djur som ska leva i högst 12 månader behöver bara märkas med ett märke. &nbsp;<h2>Försökt hitta en övergångslösning</h2>Hans Agné, VD för Svenska Köttföretagen, känner igen problemet. Från Svenska Köttföretagens sida har man tryckt på och försökt hitta en övergångslösning med Jordbruksverket.– Det finns de lantbrukare som köper märken för tre år framåt och de som köper för nästa säsong, det rör sig om ganska få fall. Jag tycker att det borde gå att komma ifrån byråkratin eftersom det rör så pass få och en begränsad tid. Men Jordbruksverket har varit benhårda på att inte göra några avsteg, säger han.Hade ni kunnat göra något annorlunda, som att sätta ett övergångsdatum längre fram för att ge producenterna mer tid att anpassa sig?– Vi har fått 90 procent positiva reaktioner på att det här genomförs. Det är tråkigt att det finns några som hamnar i kläm men så blir det i övergångsperioder. I dagsläget är det redan 35 procent av lammen som är märkta med EID och cirka 20-25 procent på nöt, på så vis är systemet redan igång.&nbsp;

Leende man i industrihall med metallramar och personer i bakgrunden

Agne i stall.jpg

Jonas Lundin, VD för OS ID Stallmästaren påtalar att det är först vid slakt som det elektroniska märket måste sitta i örat.– Det går lika bra att sätta i ett sådant ersättnings-EID när djuret ska gå till slakt som att göra det när det är kalv. Man behöver alltså inte kassera de öronmärken man redan har hemma utan kan fortsätta märka sina kalvar med dem. Däremot måste man ha med sig att djuret måste vara märkt med ett EID-godkänt öronmärke när det går till slakt, säger Jonas Lundin.

<a href="https://www.landlantbruk.se/endast-ett-elektroniskt-marke-pa-varje-djur">LÄS MER: Endast ett elektroniskt märke på varje djur</a>

Alla kalvar och lamm som föds efter den 1 januari och som ska slaktas hos slakterier som är knutna till Svenska Köttföretagen ska märkas med elektroniska öronmärken, EID. En spärr i CDB-registret för nöt krånglar till det för de som förbeställt märken.&nbsp;

Krav på EID-märkning skapar problem för lantbrukare med förbeställda märken. Här är reglerna och möjliga lösningar.

Krav på elektroniska öronmärken efter nyår

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera