Sveriges nya kostråd kopplar ihop kostens betydelse med vikten av stärkt livsmedelsberedskap. Ett viktigt steg framåt – men inte tillräckligt för att alla ska få den näring som de behöver, både i skolan och inom äldreomsorgen. Det skriver Mikaela Johnsson, LRFs vice förbundsordförande.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
I de nya kostråden lyfter Livsmedelsverket klokt fram både matens sammansättning och vikten av svensk livsmedelsproduktion. Samtidigt missar myndigheten kopplingen mellan att svenskt kött är järnrikt och bidrar till den så viktiga biologiska mångfalden. Tonårsflickor och våra äldre – riskerar järnbrist utan kött i kosten. Sverige måste ta hänsyn och säkra upp så barn, sjuka och äldre serveras bättre mat som är näringsrik och lättupptaglig. Det inkluderar animalier som svenskt kött, mjölkprodukter och spannmål. Vi måste vara försiktiga så vi inte hamnar i det som Naomi Abramowicz lyfter i Göterborgs-Posten: Tjejers hälsa offras för klimatet.
Ett annat frågetecken gäller skillnaderna mellan vegetabilier och näringsupptaget från dessa. Ärtor och linser innehåller järn vars relativt låga upptag man kan öka genom att exempelvis komplettera måltiden med något C-vitaminrikt. Detta gäller dock inte för alla bönor. Livsmedelsverket skriver förvisso att kött är källa till lättupptagligt järn, men fortfarande är budskapet att minska intaget av kött och att proteinrika baljväxter kan ersätta kött.
Det är positivt att lyfta fram baljväxterna i kosten ur ett hälsoperspektiv, men när man inte gör någon skillnad i hur de skiljer sig åt gällande tillgänglighet av järn och andra näringsämnen, blir kostråden otydliga. Järnbrist som idag ett utbrett folkhälsoproblem - riskerar att öka med de nya kostråden - inte minst bland alla dem som helt eller delvis intar sin mat inom offentlig måltid. Studier visar att risken för järnbrist ökar ju mindre kött kosten innehåller. Konsekvenserna blir uppenbarligen kostsamma för både individ och samhälle. När skolmaten och maten inom äldreomsorgen nu spelar en allt viktigare roll för att utjämna skillnaderna mellan grupper, blir dess demokratibärande roll ännu viktigare att ta hand om.
Årets alla dagar arbetar Sveriges lantbrukare för att alla ska få ta del av bättre mat på våra tallrikar. Vi skapar en hållbar jordbrukssektor som gynnar både klimatet, samhället och kommande generationer. Fortsatt utveckling och bidrag till en stärkt beredskap kräver dock långsiktiga regler. Vi behöver veta om välfärden som serverar näringsrik mat kommer prioritera, likt ökande antalet svenska konsumenter, och handla svenska råvaror.
När riktlinjer för offentliga måltider nu ses över – ”receptboken” för tre miljoner måltider dagligen – bör svenska näringsrik och lättupptaglig råvaror prioriteras. Både i skolmatsalen och under pergolan på äldreboendet. Bättre mat som även bidrar till Sveriges biologiska mångfald, livsmedelsberedskap och demokratin.
Mikaela Johnsson
LRFs vice förbundsordförande
