Nya ägarna vände förlust till miljonvinst
Med nya ägare lyckades Skånemejerier under 2012 gå från storförlust till miljonvinst. Bakom ligger mindre mängd mjölk att ta hand om, sålda företag och hårdare styrning.
Skånemejeriers sista år som kooperativ mejeriförening 2011 slutade med förlust på 400 miljoner kronor före skatt. En stor del av förlusten förklaras med nedskrivning av värdet på industridelen i Skånemejerier AB inför den planerade försäljningen till franska Groupe Lactalis. Men även rörelseresultatet – själva industriverksamheten – gick kraftigt back och kostade ägarna 85 miljoner kronor.
Bakom förlusterna låg kostsamma affärer, misslyckanden på marknaden och för mycket invägd mjölk som den skånska mejeriföreningen tvingades sälja till underpris. Åren före hade dessutom präglats av köp av företag och miljonsatsningar i nya verksamheter och inte minst hade mängden mjölk vuxit kraftigt med nya medlemmar utanför det gamla kärnområdet.
De ekonomiska problemen ledde till att Skånemejerier i juli förra året, efter flera stormiga föreningsstämmor, sålde sin mejeriverksamhet till privata franska mejeriföretaget Groupe Lactalis. Och på mindre än ett år har de nya ägarna lyckats vända från förlust till vinst. Rörelseresultatet landade på 67 miljoner kronor och vinsten blev 17,8 miljoner kronor.
Förklaringarna är flera: De nya ägarna tog snabbt beslut om att rensa upp i floran av dotterbolag vilket ledde till att bland andra Skottorp AB och Östgöta Mjölk såldes. Samtidigt sjönk mängden invägd mjölk från 441 miljoner kilo till 413 miljoner kilo – vilket minskade försäljningen av olönsamma produkter. I årsredovisningen för 2012 konstaterar bolaget att "mjölkbalansen är tillfredställande".
Flera med insyn i Skånemejerier talar om tydlig och strikt ekonomisk styrning som en viktig förklaring till vändningen. Skånemejeriers sista år som mejerikooperativ präglades av oklara strategier och mindre genomtänkta affärsbeslut – de nya ägarna håller hårdare i ratten.
Skånemejerier styrs i dag av en slimmad affärsstyrelse med dansken Morten Felthaus som ordförande. I årsredovisningen talas om "en organisatorisk omstrukturering". Något som kan förklara att administrationskostnaderna minskat med 25 procent, från 84 miljoner kronor till 64 miljoner, på bara ett år. Mer pengar läggs i stället på forskning och utveckling.
Familjeägda Groupe Lactalis har gjort sig känt just för att styra hårt och på kort tid skapa lönsamhet i bolag som de tagit över. Företaget är också känt för att driva en hård linje mot sina mjölkleverantörer inte sällan med konflikt som följd.
I Italien anklagar mjölkbönder och politiker de Lactalisägda mejerierna Parmalat och Italatte för att pressa betalningen för mjölken till långt under vad den kostar att producera. Även i Frankrike pågår bondeprotester mot Lactalis. I departementet Orne väster om Paris anklagar mjölkbönderna Lactalis för att inte följa ingångna avtal och söker nu stöd hos handel och konsumenter i sin kamp.
I Sverige är situationen än så länge annorlunda. Lactalisägda Skånemejerier har under ett antal år förbundit sig att betala exakt samma för mjölken som bondeägda Arla.