Ny grund läggs för LRF
I höst läggs grunden för hur LRF ska se ut efter 2015. En utmaning blir att skapa maximal bondenytta med mindre pengar och att klara både produktionslantbrukets krav och breda landsbygdsfrågor.
Medlemmarna – som vid årsskiftet var drygt 172 000 – kommer märka av förändringarna på flera sätt. Bland annat får de räkna med att innehållet i medlemskapet påverkas när LRF ska spara 100 miljoner kronor per år. En tänkbar förändring gäller den olycksfallsförsäkring som i dag ingår i medlemskapet. Den kostar 56 miljoner kronor per år och LRFs VD Anders Källström är tveksam till om den är värd pengarna.
– Det kan handla om att i stället ha ett komplement eller någon annan modell. Många är säkert också dubbelförsäkrade.
Exakt hur försäkringsdelen ska förändras eller om medlemsavgiften måste höjas vill han inte säga något om än:
– Jag vill inte spekulera i hur vi ska göra, men någon modernisering blir det. Du kan inte ha ett LRF där du som medlem betalar mycket mindre än du får tillbaka och där grundaffären samtidigt går back. Jag kan tänka mig att vi ökar valfriheten – att du har en grundnivå och sedan kan välja till olika delar.
Även Landpaketet med tidningarna Land, Land Lantbruk och Skogsland kommer att förändras, men det är inte säkert att det sker med stora besparingar. Förra veckan blev det till exempel klart att LRF Medias styrelse vill satsa på den digitala utvecklingen.
– Frågan är hur Landpaketet ska se ut i en medievärld som förändras drastiskt. En central del är att om du vill läsa digitalt i traktorn eller tröskan ska du kunna det. Du ska inte behöva vänta till fredagen när papperstidningen kommer. Du vill ju ha dina nyheter nu och här, säger Anders Källström och pekar på sin mobiltelefon.
undefined
– Det är en verklighet alla medieföretag sitter i. Om kommunikation är viktigt för LRF, ja då måste vi vara beredda att satsa.
Internt väntar förändringar i själva organisationen, men det handlar mer om ”evolution än revolution” säger Anders Källström. En orsak är att dagens LRF är en organisation där de kooperativa företagen inte har samma tyngd som förr. Tyngden lär i stället flytta till olika branschråd som LRF Mjölk.
– I grunden handlar det om att förädla LRF efter dagens förutsättningar, men modellen är lagd.
Anders Källström talar om organisationen som ett samlande paraply för det gröna näringslivet – men säger också att man måste klara att hantera produktionsjordbrukets krav. Målbilden är ett LRF som ”kan kroka arm i viktiga frågor” för att flytta fram positionerna i Rosenbad och i Bryssel och samtidigt via sina branschorgan sätta fokus på branschspecifika frågor.
– Jag tycker vi har visat att vi kan kraftsamla brett på väsentliga områden som näringspolitik, kommunikation och konkurrensfrågor. Och så här ett år efter bildandet av LRF Mjölk har vi också bevisat att vi kan göra ett otroligt viktigt jobb för mjölkbönderna mer effektivt. Det som tidigare kostade tre öre per liter mjölk kostar nu ett öre.
undefined
– Att vi upplevs som ett samlande paraply för det gröna näringslivet, att vi har breda gemensamma resurser och spetskompetens inom skog, trädgård, mjölk, kött, häst och växtodling.