Nu sätter EU upp farten för att redan i vår hinna klubba viktiga beslut om den nya jordbrukspolitiken efter 2020. Planen är att hinna avverka åtminstone en del av Cap-reformen - innan valet till Europaparlamentet i maj bromsar upp EUs hela arbete.
Pressen att baxa Cap-reformen en bit på vägen mot beslut är stor. De nya reglerna ska enligt tidsplanen finnas på plats 1 januari 2021, ett datum som snart bara är två år bort. Och ännu har förhandlingarna mellan länderna om det lagförslag som EU-kommissionen lade fram i början av juni inte ens inletts.
Länderna har behövt tiden för att sätta sig in i förslagets stora förändringar: som att alla stöd till bönderna i princip ska miljövillkoras, men att det ändå blir upp till länderna själva att fatta besluten om hur stöden ska utformas. Fast med fortsatt krav på EU-kommissionens godkännande. Något som alla anar kommer att ta lång tid första gången det prövas.
Det är alltså nu som striden om jordbruksstöden efter 2020 kan inledas. Men det finns ett stort hinder som står i vägen för ett avgörande. Nämligen, att EU ännu inte har fattat något beslut om budgeten för åren 2021-2027, där fem procents minskning av pengarna till Cap har föreslagits av EU-kommissionen.
– Sannolikheten för att EU-länderna kommer överens om en budget före valet i maj är väldigt låg, uppger en diplomat med insyn i förhandlingarna om EU-budgeten.
Så hur beslutar EU om en ny jordbrukspolitik utan att veta hur mycket pengar som kan spenderas? Här har Rumänien som tar över EUs ordförandeskap vid årsskiftet tänkt till.
– Rumänerna har redan aviserat att de är beredda att bryta loss vissa delar av reformen, för att få åtminstone några beslut tagna, säger Fredrik Langdahl som är lantbruksråd vid Sveriges representation i Bryssel.
Som om det inte räckte med EU-valet och striden kring EU-budgeten så finns det en tredje bromskloss på vägen mot ett färdigt Cap-beslut.
För den 31 oktober 2019 byts hela EU-kommissionen ut och då försvinner även Cap-förslagets huvudarkitekt – jordbrukskommissionären Phil Hogan från spelplanen. Med bara ett år och två månader kvar tills nya regler för jordbruksstöden ska börja gälla.
Det blir Finland som i egenskap av nytt ordförandeland får ta på sig utmaningen att ända föra Cap-reformen framåt under hösten 2019.
2020 måste det till ett EU-beslut för att Cap-reformen ska kunna träda i kraft påföljande år, och helst tidigt. Och då ska länderna parallellt ha hunnit med att besluta om sina egna tillämpningar av reglerna.
Så länge EU saknar en budget för åren 2021-2027, måste stora delar av CAP-reformen stå på vänt. Särskilt besluten som rör jordbruksstödens storlek. Mycket står på spel då EU-länderna ska fördela notan efter det stora hål som Brexit lämnar i budgeten. Sverige tänker inte betala mer, utan vill istället minska Cap med mer än de 5 procent som kommissionen föreslår. Kanske avgörs inte budgetstriden förrän hösten 2019.
Redan i april börjar EU ”stänga ner" inför valet till Europaparlamentet 26 maj 2019. De två stora partigrupperna, konservativa EPP och socialdemokratiska S&D vill - till skillnad från EU-kommissionen - inte heller påskynda Cap-beslutet. Skälet är att många politiker vill kunna använda Cap:s framtid i valkampanjen. Phil Hogans förslag att ge mer makt till länderna går emot EU-parlamentets vilja att öka sin makt.
Irländaren Phil Hogan lämnar posten som EUs jordbrukskommissionär 31 oktober 2019. Han missar alltså chansen att föra sin Cap-reform ända in i mål. Risken finns att förhandlingarna tappar lite fart då en ny person tar över jobbet. Å andra är lagförslaget lagt och tröskat. Nästa kommissionär får svårt att sätta helt ny prägel på Cap. Hogan vet att hans tid är begränsad och pressar länderna att gå snabbt fram mot beslut.
