Nu ska det bli lättare att få bort ödehusen
Boverket utreder hur det ska bli lättare att bli av med ödehus.
Små mögliga torp eller kollapsade ladugårdar omgivna av skrothögar. Övergivna hus, ovårdade tomter och förfallna byggnader är ett växande problem på landsbygden och ofta misslyckas kommun och grannar med att tvinga fram renovering eller rivning.
För första gången någonsin utreder Boverket på regeringens uppdrag nu hur man ska minska problemen med övergivna hus. Vissa kan räddas av en renovering, andra har passerat det stadiet.
undefined
Juristen Lars Brask på Boverket håller i utredningen. Han har hittat två stora problem: ägarna och kostnaderna. Svårigheter att nå fastigheternas ägare, de ekonomiska följderna av att fastighetsägaren saknar medel eller att fastigheten saknar värde.
– Många kommuner ber staten om pengar för att bekosta sina ödehusärenden.
Säkert får rivningskostnaden många husägare att blunda för ladan eller ladugården som ser illa ut men vars insjunkna tak kanske ändå klarar en vinter till. Man har inte råd.
undefined
– Alla kommuner vi frågat tycker att processen för att ingripa är knölig, säger Lars Brask. Det kräver förvaltningsrättslig kunskap. Kraven ska förmedlas rätt. Ofta är det också svårt att säga säkert när förfallet blivit en betydande olägenhet, vilket krävs för att kunna agera.
Ofta strandar det på att ägaren inte bor i Sverige eller är någon som av psykiska eller hälsomässiga problem inte vill eller kan ta ansvar. Oklara ägarförhållanden kan leda till att ärendet måste startas om. En annan sak som gör det trögare är herrelösa fastigheter. Det kan vara företags- eller privatfastigheter vilkas ägare har gjort konkurs och konkursförvaltaren har inte lyckats sälja fastigheten.
– Då kan det bli expropriation, det vill säga tvångsinlösen, det vill säga att stat eller kommun tar över, ibland mot ägarens vilja.
undefined
Den åtgärden är ännu ganska ovanlig men utredningen kan komma att föreslå lagändringar som gör tvångsinlösen enklare att använda.
– Men det är inte lätt för äganderätten är stark, säger Lars Brask. Om det saknas adress till ägaren fastnar ofta processen där. Det måste vi lösa. Det kräver i praktiken ett ingripande i äganderätten och våra förslag kommer att gå i den riktningen.
I slutet av september ska utredningen vara klar.