Nordiska museet: Forskningen viktig för Julita
Aktiv forskning stärker Julitas attraktionsvärde och så ska det vara även framöver. Det skriver Lena Sommestad och Sanne Houby-Nielsen, Nordiska Museet i ett debattinlägg.
Aktiv forskning stärker Julitas attraktionsvärde och så ska det vara även framöver. Det skriver Lena Sommestad och Sanne Houby-Nielsen, Nordiska Museet i ett debattinlägg.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Som företrädare för Stiftelsen Nordiska museet är vi helt eniga med Jens Weibull om forskningens principiella och stora betydelse för museer i dag. Vi anser också, liksom Jens Weibull, att forskning kring lantbrukets och trädgårdens kulturhistoria är fortsatt viktiga för Julita gård. Andra angelägna forskningsområden inom kulturmiljön för Nordiska museet är också landskapets, skogens och slott och herrgårdars kulturhistoria.
Stiftelsens forskning har historiskt sett möjliggjorts av externa medel och så är också fallet i dag. Den specifika forskning som under senare år har bedrivits kring kulturväxter, och som Jens Weibull refererar till, har således också varit externt finansierad under en tidsbegränsad period. Stiftelsen prioriterar att löpande stärka och stödja forskning i kulturväxter inom ramen för det Nationella programmet för odlad mångfald (POM) och avsätter löpande resurser för samverkan med universitet och högskolor.
Av särskilt intresse i detta sammanhang är den stora tvärvetenskapliga antologi, som är under förberedelse med generöst stöd av Stiftelsen Lagersberg. Med bidrag från upp emot 20 olika forskare och museiintendenter från fem universitet i Norden, från Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet samt Nordiska museet, ges för första gången en sammanhängande presentation av Julita gårds tusenåriga kulturhistoria.
Under 2016 genomfördes även nya utgrävningar av cistercienserklostret på Julita i samarbete med Arkeologerna i Linköping med värdefulla forskningsrön som resultat. Därutöver deltar Julita gård även i ett forskningsprojekt om skötsel av historiska parker, lett av Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet.
Andra aktuella projekt som nu bedrivs inom organisationen är bland annat tvärvetenskaplig forskning kring ”människor i Arktis i ljuset av klimatförändringarna” i samarbete med Stockholms universitet. Ytterligare två forskningsprojekt sker med finansiering från Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond.
Avdelningschefen på Julita är en mycket viktig chef i stiftelsens ledning. I september tillträder nuvarande chef, Gustav Olsson, en ny tjänst som chef för Kulturen i Lund. Det blir därför en prioriterad och viktig uppgift för den nya avdelningschefen att tillsammans med ledningen hitta nya medel till forskning som stärker och förnyar den långa traditionen av forskningsanknuten verksamhet på Julita gård.
År 2016 var besökssiffrorna på Julita de högsta som vi redovisat de senaste 15 åren vilket vi är mycket stolta över. Utan tvekan stärker aktiv forskning Julitas attraktionsvärde och så ska det vara även framöver.
Lena Sommestad,
nämndordförande för Stiftelsen Nordiska museet och landshövding
Sanne Houby-Nielsen,
styresman för Stiftelsen Nordiska museet
LÄS MER: ”Behåll forskningen på Julita”