Räkna på miljöeffekterna först, "plastbanta" sen om det är vettigt. Att byta fungerande plastföremål mot nya av stål eller glas är ofta klimatsvineri. Det är nytillverkning som oftast skadar klimatet värst, skriver Per Emgardsson i veckans teknikkrönika.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Plastbanta är att byta "plast" mot "riktiga" material. Men byt inte fungerande plastsaker mot nya av glas eller stål, för tillverkningen skadar miljön värst. Ta en tvättmaskin som kör 4500 tvättar under 15 år, för den står tillverkningen för en tredjedel av tvättandets totala miljöbelastning.
Plast är lätt, och därför klimatvänligt. Egenskaperna skräddarsys, därför slog plast ut äldre material. Ta flerskiktad ensilageplast, den håller syre ute, men är ändå stark och seg. Sådan bioplast kommer säkert, men fordrar än så länge mer forskning.
Intuitivt bär miljömedvetna bomulls- eller papperspåsar, och väljer godhjärtat glas-, plåt- eller bioplastförpackningar. Men livscykelanalyser saknar känslor. De visar att bomullskassen måste till butiken tusentals gånger och papperskassen tiotals innan de blir miljövänligare än engångspolyetenkassen.
Returglas? Ja, i mjölkautomaten på gården. Men reser vätskan tio mil vinner lätta Tetrapak och PET på låg bränsleförbrukning. Bioplast kommer, men den fordrar mark, gödsel och kem, och är ännu svåråtervunnen och svårkomposterad.
Klimat och miljö räddar vi inte med känslor utan med naturvetenskap och statistik. Så räkna först, "plastbanta" sen och skäms framför allt inte över plastlasset till Svepretur.
