Naturvärdet är högt prioriterat i formellt skyddad skog och det är inte aktuellt med några generella undantag för att effektivisera kampen mor granbarkborren. Det menar Thomas Eriksson, specialist områdesskydd på Skogsstyrelsen.
Enligt Thomas Eriksson har naturvärdet i formellt skyddad skog ett starkt skydd i miljöbalken.
– Vi måste alltid utgå från den lagstiftning som finns kopplad till de olika naturvårdsskogarna och naturvärdet har ett väldigt starkt skydd lagstiftningen, konstaterar han.
Därför är det inte heller aktuellt att lämna några generella dispenser för att effektivisera arbetet mot granbarkborreangrepp vare sig i formellt skyddad skog eller i nyckelbiotoper.
– Den möjligheten ryms inte inom lagstiftningen. Så är inte de lagar och förordningar som vi måste följa uppbyggda. Det finns visserligen en möjlighet att lämna dispenser i enskilda fall, men förarbetena till lagarna säger att vi ska vara restriktiva till det, berättar Thomas Eriksson.
I stället gör Skogsstyrelsen en bedömning i varje enskilt fall.
– Vi måste bedöma varje fall utifrån de individuella omständigheterna. Det handlar om att väga syftet med det skyddade området och naturvärdet mot situationen som råder med exempelvis vindfällen och angripna träd. I en del fall har vi bedömt att åtgärder är förenligt med syftet och i andra fall att åtgärder skulle skada naturvärdet, säger han.
Thomas Eriksson menar att Skogsstyrelsen gör rätt prioritering när olika naturvårdsskogar drabbas av granbarkborreangrepp.
– Ja det tycker jag att vi gör, och vi måste komma ihåg att den formellt skyddade skogen är en väldigt liten del av den produktiva skogsmarken, säger han.
Därför anser han också att risken är liten för att granbarkborreangrepp i naturvårdsskogar sprider sig i någon större omfattning.
– På landskapsnivå bedöms spridningsrisken vara begränsad vid granbarkborreangrepp i formellt skyddad skog, men det är klart att lokalt kan den ju så klart vara större, säger han.
