”Naturskyddsföreningen en opinionsbildande stormakt”
”Naturskyddsföreningen kränger licenser för sitt varumärke 'Bra miljöval', ett varumärke som inte stödjer sig på beprövad vetenskap”, skriver Börje Berntsson i ett debattinlägg.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Vem är Naturskyddsföreningen och hur jobbar de? 2015 hade Naturskyddsföreningen 224 000 betalande medlemmar, man hade 145 anställda på central nivå, 84 personer jobbar med olika typer av försäljning, marknadsföring samt opinionsbildning.
Naturskyddsföreningen kränger licenser för sitt varumärke “Bra miljöval” – ett varumärke som inte stödjer sig på beprövad vetenskap, utan villkoren sätts helt subjektivt av Naturskyddsföreningen.
Det är den enda miljömärkning som utformas av en miljöorganisation, eller lobbyister som de borde kallas.
2015 omsatte Naturskyddsföreningen 211 miljoner kronor, av dessa kommer 124 miljoner från medlemsavgifter, licenser etc. Under samma år erhåller man 67 miljoner kronor från SIDA, det vill säga tagna ur den svenska biståndsbudgeten.
Vidare så får Naturskyddsföreningen ytterligare 8 miljoner kronor av kompisarna på Naturvårdsverket. Ytterligare 15 miljoner kronor kommer från Postkodlotteriet. Naturskyddsföreningen fick 2015 totalt cirka 75 miljoner kronor av skattemedel för att bedriva lobbying mot sin bidragsgivare, den svenska staten!
Helt genialt, eller kanske snarare fullkomligt häpnadsväckande!
Naturskyddsföreningen skapar sina egna förenklade trender – trender som ger snabba pluspoäng i miljödepartementet, Miljöpartiet och hos de naturälskande storstadsborna. Tre frågor har fått stor medial uppmärksamhet: vargpopulationen, hetsjakten på den småskaliga vattenkraften och inventeringen av nyckelbiotoper i den svenska skogen.
Enligt Naturskyddsföreningen så är nyckelbiotoperna, den biologiska mångfalden, i de svenska hag- och ängsmarkerna inte längre en högprioriterad fråga.
Än värre är det att Naturskyddsföreningen glömt bort den svenska odlingsbara jorden. Mullhalt samt förekomsten av mikronäringsämnen, maskar och mikrober med mera. är nämligen en helt fundamental förutsättning för livet på vår planet.
Naturskyddsföreningen är livrädd för de stora frågorna trots sina nära kopplingar till staten. (Eller kanske just därför...?!) Lika rädd är Naturskyddsföreningen för storbolagen! Trots att man utger sig för att vara en folkrörelse så drabbas alltid de små privata skogs- och fastighetsägarna av Naturskyddsföreningens trender. Istället för att syssla med populism så borde Naturskyddsföreningen ägna sig åt de verkliga problemområdena:
Klimathotet: Där en del av lösningen på CO2-överskottet i atmosfären kanske är en 2-3 procentig förgröning (undervegetation) av alla monokulturer världen över.
Livsmedelsproduktionen: Världens livsmedelsproduktion bedrivs med monokulturer. Odlingsmetoden innebär att odlingsjorden utarmas och i förlängningen ödeläggs. Dagen för den sista skörden närmar sig…
Självförsörjningsgraden: Sveriges låga självförsörjningsgrad, i dag cirka 50 procent och vid en krissituation cirka 20 procent. Vår livsmedelsimport innebär dessutom att tonvis med hälsovådliga substanser, besprutningsrester och smogrester passerar människokroppen innan det slutligen hamnar i våra sjöar och vattendrag.
Färskvattnet: Hur skall Sverige klara sin vattenförsörjning med ett förorenat ekosystem och sjunkande grundvattennivåer?
Miljö tycks inte längre vara en politisk fråga, det har blivit en religion. Där Naturskyddsföreningens åsiktsmaskin sitter på den absoluta (alternativa) sanningen. Med sina raka kopplingar till miljöpartiet har man den politiska makten som i en liten ask. Ty riket är ditt, och makten och härligheten. Amen!
Börje Berntsson,
Varekil