Museibonde - en vinst för det moderna lantbruket?
Museijordbruk kan fylla en viktig funktion som kunskapsbärare och för bevarande av genetiskt värdefulla djurraser och växter. Medvetenhet om att det är en historisk bild som visas upp är dock viktig.
– Med långa avstånd från stad till land kan museijordbruket vara den enda kontakten en del får med lantbruk, säger Niklas Cserhalmi, agrarhistoriker och museidirektör på Arbetets museum i Norrköping.
– Det nutida jordbruket upplevs av många som en industri och därför poängteras gärna bilden av det traditionella lantbruket som tar särskild hänsyn till djuren, landskapet och den biologiska mångfalden. Andra menar i stället att djuren var svältfödda förr och tvärtom hade det sämre, säger Niklas Cserhalmi.
Kan öka konsumenters betalningsvilja
Han säger att en romantiserande syn på forna tiders jordbruk inte minst används av livsmedelsindustrin för att de ska sälja sina produkter. Niklas Cserhalmi tror att en del konsumenter gärna vill få den här bilden bekräftad när de besöker museijordbruk.
Men är det en fara att den romantiska bilden av jordbruket bekräftas, eller kan det innebära en vinst för dagens mer produktionsinriktade jordbruk? För att öka konsumenters betalningsvilja för svenskproducerad mat kanske det till och med är bra att jordbruket visas upp på det här viset, tror Niklas Cserhalmi.
Däremot är det viktigt att besökarna är medvetna om att det är ett historiskt jordbruk som skildras. Här har museerna ett ansvar att vara tydliga med att det ser annorlunda ut på en modern gård, anser han.
Skillnader mellan tidsperioder
Gustav Olsson, agronom och museichef på friluftsmuseet Kulturen i Lund, tror att det kan vara en utmaning för museer att förmedla olikheter mellan tidsperioder.
– Det är stor skillnad på 1820 och 1920. När vår museigård Kulturens Östarp startade på 1920-talet var tanken att visa en tid när vi inte hade importerade ardennerhästar eller fabrikstillverkade plogar, utan i stället lantraser och hemmasmidda jordbruksredskap. Men i dag är ju en museibonde någon som går med den typen av plog och ardennerhäst.
Tydliggöra skillnader
Han betonar att förr inte bara är en period, utan att det handlar om ett flöde av tid. En poäng med museibonden är att tydliggöra dessa skillnader, anser han.
– Vad som är historiskt flyttar framåt hela tiden och i framtiden är det kanske kvävesensorer, GPS-er eller ettåriga spannmålsgrödor som visas upp på museerna.
Gynnar biologisk mångfald
Förutom att förmedla kunskap håller många museijordbruk äldre lantraser och odlar historiska grödor, vilket stärker den genetiska variationen hos växter och djur. På så vis gör museijordbruken nytta, säger Niklas Cserhalmi.