Mulmholken ger svar på forskarnas frågor om mångfald
Forskare använde mulmholkar för att undersöka vad som spelar roll vid nedbrytningen av ved. Se grafiken hur en mulmholk fungerar!
Med mulmholkar till hjälp har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Linköpings universitet undersökt hur biologisk mångfald, i form av vedskalbaggar, påverkar funktioner i ekosystemet, nedbrytning av ved. Det skriver Skog Supply.
Konstgjord ek
För många insekter är ekar med brunt träpulver inuti, så kallad mulm, en värdefull miljö, men dessa ekar är ovanliga i dag. För att efterlikna den här unika miljön kan en mulmholk tillverkas av ek fylld med sågspån och löv från ek.
Närhet viktig
Forskarna placerade ut holkarna i ekhagmarker med närhet till ihåliga ekar samt utanför med 100 meter till närmsta ihåliga ek. Det har visat sig att det har betydelse hur pass nära de lämpliga träden står varandra för vedskalbaggarna, eftersom de flesta arterna sällan sprider sig särskilt långt.
I fem år inventerade forskarna holkarna på vilka vedskalbaggar som fanns där, mätte innehållet och storleken på skalbaggsarterna.
Storlek spelar roll
I de holkar som stod inne i ekhagarna hade större artrikedom och nedbrytningen gick snabbare, men bara de första tre åren.
– Nedbrytningen gick snabbare i mulmholkar där medelstorleken för alla skalbaggsindivider totalt var större, medan vi inte såg någon effekt av antalet arter eller individer, säger forskarna i ett uttalande.
Rätt arter viktigt
En fråga för forskarna har varit om det spelar roll hur många arter som är på plats vid nedbrytning, eller om det snarare är att rätt arter ska göra jobbet.
Här var det viktigare för nedbrytningen vilka arter som koloniserar snarare än hur många de är, och de stora arterna, exempelvis brun guldbagge, är viktigare för nedbrytningen än de små.