Mossorna vill ha alm, ask, asp och lönn
Många av skogens mossor är hotade. Nu har forskare vid Uppsala universitet presenterat åtgärder för att bevara de hotade mossarterna. Mer asp och knyta ihop isolerade lövskogar är två exempel.
Det är forskarstudenten Swantje Löbel vid Uppsala universitet som i en doktorsavhandling studerat vilka naturvårdsåtgärder som behövs för att bevara den mångfald av mossor som finns i den svenska skogen.
Det största hotet mot mossorna är enligt Swantje Löbel den minskande andelen av både gammal skog och lövträd i landskapet, som ett resutat av vårt moderna skogsbruk.
De trädlevande mossorna – epifyterna – är kräsna och lever bara på träd vars bark har en viss kemisk sammansättning, enligt Löbel. De viitigaste trädarterna för de trädlevande mossorna är:
Asp
Alm
Ask
Lönn
För de mossarter som sprider sig med sporer är det viktigt med gamla bestånd med asp och sälg. För de arter som sprider sig vegetativt är det viktigare att knyta ihop isolerade lövskogar eftersom denna typ av mossor har svårt att sprida sig över stora avstånd, konstaterar Swantje Löbel.