I det längsta har finländska mejerier skyddat sina bönder genom att hålla priserna uppe och själva ta en del av smällen som orsakats av Rysslands importstopp. Men i februari sänkte marknadsledande Valio priset till cirka 36 eurocent per kilo och närmade sig Arlas svenska pris på 29,83 eurocent. (264,4 öre)
Att EU till slut begraver sitt kvotsystem är en händelse som starka producentländer som Danmark och Nederländerna har sett fram emot. Finland har däremot utpekats som en möjlig förlorare på att begränsningarna slopas för hur mycket mjölk varje EU-land får producera. Tidpunkten kunde inte ha varit sämre. För den nya Cap-reformen bidrar också till att sätta käppar i hjulet för de finländska mjölkbönderna.
– Det finns flera faktorer som på en och samma gång drabbar den finländska mjölksektorn, konstaterar Risto Artjoki som har hanterat Cap-frågorna på hög nivå i flera år och som nu är chef för livsmedelsavdelningen på jordbruksministeriet.
– Förutom att mjölkpriserna har gått ned så har de nationella stödnivåerna sänkts. Och en del av EU-stöden betalas inte förrän nästa år. Om man slår samman allt så är situationen på gårdsnivå hemskt svår.
I Sverige har landsbygdsminister Sven-Erik Bucht gått ut och satt en siffra på krisen. 800 svenska mjölkbönder med höga lån är värst ute och kan få problem att klara likviditeten, förklarade Bucht efter att han nyligen mött branschen vid ett krismöte.
– Det är samma situation i Finland, säger Risto Artjoki som dagen innan intervjun själv satt i krismöte med de finländska mjölkproducenterna.
Rysslands importstopp har tvingat ned mjölkpriserna i hela EU, men i Finland kom bojkotten som ett dråpslag. Över en natt kollapsade den exportmarknad där de finländska mjölkbönderna sålde 20 procent av sin invägning 2013.
Inom branschen talas det mycket om att konkurrensen med Arla om mjölkbönderna var ett av Valios motiv för att hålla uppe priserna i det längsta.
Senare under hösten tvingades Valio dock gå ner i pris, och i februari kom nästa sänkning. Då hade
Den beräknade exportförlusten uppgick en bra bit över 200 miljoner euro.
EUs nya jordbruksreform innebär ytterligare minusposter för mjölksektorn. De kommer till råga på allt att vara extra kännbara just under reformens första år.
Trots sin historia av framgångsrika förhandlingar i Bryssel om just jordbruksstöden så har Finland i år tvingats skära i den egna finansieringen av stats-finansiella skäl. En del av besparingarna drabbar mjölkbönderna.
Samtidigt innebär Cap-reformen att en del av Finlands höga nationella stöd, omvandlas till sådana stöd som betalas av Bryssel. Det så omdiskuterade så kallade 141-stödet till bönderna i södra Finland är ett av de stöd som görs om.
Det är visserligen en finländska framgång men ger bitter eftersmak i krisen, eftersom det medför ökade kontroller och försenade betalningar till mjölk och nötkött.
– Vi uppskattar att 200 miljoner euros som skulle ha betalats ut i år under det gamla Cap-systemet i stället kommer att betalas ut nästa år. Börjar man slå ihop alla dessa siffror så är situationen oroande. Det är så mycket som händer på en gång.