Kristina Hansén

Kjell Sandahl stall 2.jpg

Biogastanken med röd kropp och ljusgrått kupoltak stod klar hösten 2023. På ett år produceras cirka 30&nbsp;000 kubikmeter gödsel som omvandlas till 4 till 5 miljoner kilowattimmar el och värme vilket gör Vasens lantbruk dubbelt självförsörjande på energi. Anläggningen är även en av högst fem i Sverige som kan upprätthålla energiproduktionen i så kallad ödrift utan att vara uppkopplad på elnätet. Vägen från idé till färdig lösning tog dock många år.Efter stormnatten i januari 2005 gick gårdens reservelverk på högvarv under 10 strömlösa dygn. Men reservkraften som är ett måste enligt djurskyddslagen var inte dimensionerad för att parallellt försörja fem ladugårdar och 500 mjölkkor med el.–&nbsp;Det var bara att åka runt med vårt enda elverk till ladugårdarna och se till att djuren fick dricka sig otörstiga, säger Kjell Sandahl som driver Vasens lantbruk i Nye med sin bror Per.

Mjolkstall 2.jpg

Två år senare svepte stormen Per in över Götaland och Svealand. Tack vare det traktordrivna reservelverket klarade de återigen att upprätthålla produktionen utan ström från nätet. Men det alternativa skräckscenariot blev också påtagligare.–&nbsp;Tänk om vi hade saknat diesel till reservelverket. Skulle Vetlandaborna då ha kommit ut och handmjölkat korna?Nej, nödslakt hade varit det mer sannolika alternativet. Kjell Sandahl vände sig till vännen och energikonsulten Pär-Eric Lantz och de utvecklade visionen om ett robustare energisystem som kan fungera oberoende av stamnätet.Tillsammans med Hushållningssällskapet i Jönköping påbörjades arbetet med att söka finansiering hos flera myndigheter. Det blev många nekanden innan Jordbruksverket 2022 beviljade projektet Robusta gården. När projektperioden nu går mot sitt slut har de tagit fram en konceptbeskrivning av styrsystemet, en modell för att kunna skala upp och sprida resultatet samt listat de teknikkomponenter och leverantörer som behövs.–&nbsp;Det grundläggande kravet för att systemet ska fungera i ödrift är att ha balans mellan elproduktion och elkonsumtion. Annars stannar det, säger Pär-Eric Lantz. Han är ingenjör som har arbetat med energi- och bränslefrågor i nära 60 år.

Par Eric Lantz.jpg

Pär-Eric Lantz liknar balansgången vid en bilfärd genom ett kulligt landskap.– När mer energi behövs i uppförsbacken gasar du och i nerförsbacken släpper du på pedalen för att hålla jämn hastighet. På motsvarande sätt känner maskinen automatiskt av frekvensen för att balansera produktion och konsumtion.När ödriftsläget ska aktiveras måste anläggningen först kopplas bort från stamnätet av säkerhetsskäl. Annars fortsätter den att skicka ut el till nätet där reparationsarbetet pågår. Efter strömbrytningen gäller det att återstarta gårdens energiproduktion som sker via en lastbilsmotor, ombyggd för att drivas på metangas. Återstarten sker manuellt med hjälp av ett par rejäla startbatterier.Ute på gårdsplanen mullrar det från containern med lastbilsmotorn som har en kapacitet på 220 kilowatt. Anläggningens hjärta, säger Kjell Sandahl.–&nbsp;Det är där energin omvandlas från metan till elektricitet och värme.

Lastbilsmotorn.jpg

Senast i vintras testades ödriften i skarpt läge när strömmen gick i samband med en mildare storm. Men initialt gick det inte att återstarta motorn.När den hårt arbetande maskinen tvärstannade bildades eftervärme och temperaturvakten varnade för att motorn var för het.&nbsp;– Men nöden är uppfinningarnas moder och vi hämtade lövblåsen för att snabbkyla, säger Kjell Sandahl.Efter cirka en halvtimme gick det att starta ödriftsläget. Någon tidsbegränsning för hur länge ödriften kan pågå finns egentligen inte.– Så länge det finns gas och så länge motorn och allt fungerar så är det ingen begränsning.

Startbatterier.jpg

Att exportera lösningen till andra biogasanläggningar är inte svårt enligt Pär-Eric Lantz. Det gäller i princip oberoende av gårdsstorlek.–&nbsp;Tekniskt finns nästan ingen gräns även om anläggningen relativt sett blir dyrare ju mindre gården är. Men jag tycker att alla med över 50 kor borde titta på vilka möjligheter man har att producera energi.Hela biogasinvesteringen kostade 15–16 miljoner och två tredjedelar finansierades av Klimatklivet. Tidigare har Klimatklivspengar endast beviljats för uppgradering av gas till fordonsbränsle men 2022 kom nya direktiv om att även kraftvärmeproduktion omfattas.–&nbsp;Vi låg i startgroparna och tryckte på beställningsknappen direkt. 10 miljoner från Klimatklivet tillsammans med gödselgasstödet gör kalkylen riktigt bra och vi bedömer att investeringen är betald på ungefär fem år, säger Kjell Sandahl.

Ko 2 (2).jpg

Men klimatskälen var inte den främsta motivationsfaktorn bakom investeringen, utan att bli mer robust mot störningar. Han ser därför ett stort behov av investeringsstöd även för beredskapssatsningar. Jordbruksverket arbetar med att ta fram ett investeringsstöd för robust primärproduktion och snart kan gårdar exempelvis söka stöd för att hantera störningar i energi- eller vattenförsörjning inom djurproduktion eller för att förbättra cybersäkerheten, enligt myndighetens förslag.–&nbsp;Anläggningens akilleshäl är att den är uppkopplad mot internet och skulle den bli hackad behövs en lösning för att kunna köra även nedkopplat säger Kjell Sandahl.En annan möjlighet för att göra Vasens lantbruk robustare är att utrusta ladugårdstaken med solceller. Ett tillhörande batterilager skulle möjliggöra strömförsörjning om natten eller i samband med underhållsstopp av biogasanläggningen. När elproduktionen är hög sommartid skulle gasen även kunna koncentreras till produktion av traktorbränsle.

Kalvar (2).jpg

Vasens lantbruk var redan för 25 år sedan en av Jönköpings läns största mjölkgårdar. Kjell Sandahl ser risker med alltför stora produktionsenheter.–&nbsp;Vi vill gärna ha det kostnadseffektivt, storskaligt och koncentrerat. Men ju större sammanhang och ju fler djur man drar ihop på samma ställe, desto mer sårbart blir det.För drygt ett år sedan överlämnades den statliga utredningen Livsmedelsberedskap för en ny tid till landsbygdsminister Peter Kullgren. Utredaren Ingrid Peterson råkar vara skolkamrat med Kjell Sandahl och kommer från en granngård i Nye socken. Ett av många förslag för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap gäller beredskapslagring av insatsvaror och spannmål, i viss mån på gårdsnivå för att komplettera den statliga lagringen.–&nbsp;Ju mer utspridd lagringen är över landet desto svårare är den för en fiende eller naturkatastrof att slå ut, resonerar Kjell Sandahl.

Biogasanlaggning.jpg

<h3>Vasens lantbruk</h3>Plats: Nye utanför VetlandaÄgare: Bröderna Kjell och Per Sandahl. Pågående generationsskifte till Kjells barn Johanna och Axel samt Pers söner Algot, Otto och Elias.Inriktning: Mjölk- och nötköttsproduktion. Växtodling, skogsbruk, entreprenadarbeten inom schakt och gräv samt en byggfirma.Djur: 540 mjölkkor och 1 000 övriga nötkreatur (ungdjur och ett 100-tal dikor)Areal: 750 hektar åker, 400 hektar bete och 350 hektar skog.Anställda: Ett 30-tal utöver ägarfamiljerna.

<h3>Robusta gården</h3>Tillsammans med Vasens lantbruk och energikonsult Pär-Eric Lantz har Hushållningssällskapet Jönköping drivit projektet Robusta gården. De har tagit fram ett system för att stärka gårdens beredskap oberoende av elnätet. Nyligen samlades över 40 tjänstepersoner och lantbrukare på gården för att ta del av lösningen och diskutera beredskap. Projektet har löpt från 2023 till och med i vår och finansierats av Jordbruksverket och Stiftelsen Seydlitz MP bolagen.<h3 class="source">Källa: Hushållningssällskapet i Jönköping</h3>

Stormen Gudrun blev en första allvarlig tankeställare om hur längre strömavbrott påverkar stora mjölkgårdar. Som en av få svenska gårdar har Vasens lantbruk utanför Vetlanda nu byggt en biogasanläggning som kan säkra elbehovet oberoende av kraftnätet. Nyligen testades den i skarpt läge.

Sällsynt biogassatsning gör mjölkgården mer robust mot störningar i elförsörjningen.

Mjölkgården strömsäkrar med ovanlig biogassatsning

Lantbruk

Satsning på biogas gör Vasens lantbruk mer robust mot störningar i elförsörjningen.

Strömsäkrar mjölkgården med ovanlig biogassatning

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera