Mjölkgårdar försvinner i snabb takt
Det sägs att antalet mjölkgårdar i Sverige halveras vart tionde år. Och den takten lär inte minska efter sommarens torka och foderkris.
Resultatet av årets första och andra vallskörd var inte bra.
– Nu hoppas vi att tredje skörden blir bättre, säger Malin Hagbardsson, näringspolitisk expert hos LRF Mjölk.
LRF har gjort en enkät bland landets mjölkföretagare om tillgången på foder.
– LRFs uppskattning är en 40-procentig nedgång inklusive 3:e skörd, säger Malin Hagbardsson. Vi kan se att lite större företag har kunnat hantera fodertillgången bättre medan mindre företag har det svårare med fodertillgången.
Ökade kostnader
Bristen på foder måste ersättas med egen spannmål som ensileras eller med inköpt foder samt halm. Det betyder att kostnaden för att producera mjölk går upp.
– Vi räknar med att den ökande produktionskostnaden blir 70 öre per kilo producerad mjölk, säger Malin Hagbardsson.
Mjölkproduktion:
Produktionen per ko har ökat från 6 000 kilo per ko och år för 30 år sedan till 8 900 kilo per ko och år nu. Det är en ökning med nästan 50 procent.
För 30 år sedan fanns det 31 000 företag med mjölkkor.
För 20 år sedan fanns det 15 800 företag med mjölkkor.
För 10 år sedan fanns det 7 000 företag.
År 2017 var antalet strax över 3 600 företag med mjölkkor.
Antalet mjölkföretag har alltså de senaste 30 åren halverats under varje tioårsperiod.
Under den senaste 30-årsperioden har nästan 9 av 10 mjölkföretag lagts ner.
De senaste fem årens utveckling innebär att ett av fyra företag slutat med mjölkproduktion.
Källa: Jordbruksverket.
Mjölkfakta Sverige 2017:
Antal mjölkföretag: 3 614
Antal mjölkkor: 322 000
Antal kor per besättning (i genomsnitt): 89
Antal mejeriföretag: 43
Antal mejerier: 57
Total mjölkinvägning: 2 817 000 ton
Avkastning: 8 900 kilo mjölk per ko och år
Källa: Jordbruksverket (2017)
Med tanke på att mjölkpriset i bästa fall ändras 10 eller 20 öre i taget är 70 öre en substantiell kostnadsökning.
– I dag motsvarar foderkostnaden närmare 50 procent av totala produktionskostnaden. En ökad kostnad för fodret slår hårt i en näring med små marginaler, säger Malin Hagbardsson.
Vilka åtgärder används av mjölkföretagaren för att klara en ansträngd fodersituation och ökade produktionskostnader, förutom genom ändrad foderstat eller inköp av grovfoder?
– På sikt kan de anpassa djurantalet, det vill säga sända en del djur till slakt. De kan sluta inseminera för att inte öka antalet djur.
Malin Hagbardsson säger att det är för tidigt att se i statistiken om nedläggningstakten ökat för landets mjölkföretagare.
– Men en sak kan vi vara ganska säkra på: investeringsviljan går ned.