”När staten förklarar ett område för nyckelbiotop så känns det in i själen. Rent ut för djävligt, för vi vet att det innebär en död hand över skogen”. Skogsägare Torgny Hardselius var mycket tydlig när han i går hade miljöminister Karolina Skog på besök i sin skog.
Torgny Hardselius äger och brukar själv sin skog i Långträsk mellan Piteå och Luleå. Han är också ordförande i Norra Skogsägarna och i samband med stämman i maj bjöd han in miljöminister Karolina Skog till ett besök.
Ministern nappade och i går fick han chansen att visa runt i sin skog och berätta om sitt brukande. Hur han och hans far avverkat och föryngrat skogen så att det nu står en ny fin tallskog på en del av marken. Hur han utnyttjar björkskärmar för att föryngra gran. Hur han sparat vissa skogspartier för att de har stora värden för honom själv och som naturhänsyn.
– Mina skogsägarkollegor och jag har inget emot naturhänsyn, vi ska sköta skogen med respekt för mångfalden. Men vi vill även producera skogsråvaror som är viktiga för att klara klimatmålen. När myndigheterna i det läget fortsätter att peka ut nya stora nyckelbiotoper, som i praktiken blir obrukbara, så känns det rent ut för djävligt, förklarade Torgny Hardselius under besöket i skogen.
Det senaste initiativet från regeringen, att Skogsstyrelsen fortsatt ska göra en stor inventering efter nyckelbiotoper på privatmark, ser han med bävan på.
– En inventering ger kunskap och det är positivt men det är illa när allt fler, och allt större områden, klassas som nyckelbiotoper. Enligt ursprunget skulle bara värdekärnor, ganska små områden, bli nyckelbiotoper. Jag vill uppmana miljöministern att se till att Skogsstyrelsen återgår till att bara klassa verkliga värdekärnor som nyckelbiotoper, sade Torgny Hardselius.
Karolina Skog lyssnade uppmärksamt och menade att inventeringen behövs för att stärka skyddet av miljöer för hotade arter.
– Nyckelbiotopbegreppet är utformat av Skogsstyrelsen och fungerar så det sköter myndigheten. Begreppet innebär inget formellt skydd utan den kopplingen har marknaden genom certifieringen ordnat och den delen påverkar inte jag, sade Karolina Skog.
Norras VD Pär Lärkeryd uppmanade henne att staten efter inventeringen av nyckelbiotoperna ska göra halt och fundera på vad som ska, eller inte ska, skyddas.
– När man vet det bör man vara tydlig och ersätta markägaren för mark som skyddas. Områden som staten sedan inte anser värda att skydda ska skogsägaren själv få bestämma över utan myndighetsinblandning, sade Pär Lärkeryd.
Han och Karolina Skog tog i hand på att den skog som skyddas formellt ska ersättas av staten.
En annan stridsfråga i skogen är Artskyddsförordningen som staten använder för att stoppa avverkningar med hänsyn till olika arter. Flera domstolsutslag har gått åt olika håll och kravet om en översyn av tillämpningen har efterlysts från många håll, både av myndigheter och skogsbruket.
Karolina Skog har tidigare sagt att en översyn inte behövs men under mötet i skogen lämnade hon öppet för att en sådan.
– Just nu avvaktar vi de pågående rättsprövningarna sedan får vi se om det kan behövas en översyn, sade hon.
Torgny Hardselius var mycket glad över besöket och hade en känsla av att han och övriga från Norra kunnat förmedla synpunkter kring de små skogsägarnas situation.
– Ofta ser makthavarna bara de stora skogsbolagen men vi familjeskogsägare äger hälften av landets skogar. Vi är viktiga för landet och det känns bra att få göra vår röst hörd. Jag tror att miljöministern tog till sig det vi sa och hon höll ju även med om att vi skogsägare är klimathjältar, sade Torgny Hardselius efter det tre timmar långa besöket.
