En undersökning från Svenskt Vatten visar att jordbruksmark som gödslats med avloppsslam inte har mer mikroplaster än områden som gödslats med mineralgödsel. Mängden mikroplaster i marken som slamgödslats visade sig vara tio gånger lägre än förväntat.
Svenskt Vatten, intresseorganisation för landets VA-organisationer, har finansierat en studie som undersökt hur mycket mikroplast det finns i åkermark som under 35 år har gödslats med avloppsslam, det vill säga den restprodukt som bildas i ett reningsverk i samband med att avloppsvattnet renas. Forskarna har jämfört denna mark med områden som är gödslad med mineralgödsel under samma period.
Enligt studien var mängden mikroplaster i marken hela tio gånger lägre än vad som teoretiskt förväntats.
– Vi ser att det finns mikroplast i åkermark oavsett om den slamgödslats eller inte. Det ser också ut som om normal slamgödsling inte bidrar med ytterligare mikroplastkoncentration i marken. Det här behöver vi undersöka vidare men det är mycket intressanta preliminära resultat, säger Anders Finnson, miljöexpert på Svenskt Vatten.
Med mikroplaster menas plastpartiklar som är mindre än 5 mm. Jämfört med många andra oönskade ämnen vet forskarna förhållandevis lite om mikroplaster i det VA-tekniska kretsloppet. Men intresset är stort för att kartlägga källor och spridning.
Enligt studien sker det över tid en fortlöpande minskning av mängden mikroplaster i mark som har slamgödslats. Det kan enligt Svenskt Vatten exempelvis bero på nedbrytning i marken eller fragmentering av mikroplasterna till under detektionsgränsen på 0,010 millimeter.
Forskningsstudien visar också att en stor del av mikroplasten som avskiljs i reningsverken inte hamnar i slammet, utan i andra delar av reningsverket som till exempel fettavskiljning och rensgaller. Mikroplasten som fastnar där går direkt till förbränning, vilket är en klar fördel.
– Av samhällets alla utsläpp av mikroplaster är det bara några procent som går till avloppsreningsverken eller som kommer från hushållen. De helt dominerande flödena av mikroplast i samhället är mikroplast från vägtrafiken, konstgräsplaner samt nedskräpning av plast, säger Anders Finnson.
– Jag tycker att reningsverken är mycket bra på att hantera sin del av och rena bort mikroplaster. Det är ett samhällsproblem som VA-branschen hanterar väl, men vi behöver ändå gå vidare och undersöka hur vi ytterligare kan minska den mängd mikroplaster som till slut hamnar i slammet, avslutar Anders Finnson.
