Det dieselstöd som regeringen beslutade om i samband med efterarbetet kring branden i Västmanland användes inte ens till hälften. Huvudanledningen är att stora områden skyddades. Det visar Skogsstyrelsens slutrapport.
2015 avsattes sju miljoner kronor i ett tillfälligt stöd för dieselbränsle som förbrukats av skogsmaskiner i samarbete med upparbetning och transport av virke efter branden i Västmanland 2014.
Fastighetsägare och entreprenörer kunde ansöka om stödet fram till 1 november i fjol, men endast tre miljoner betalades ut.
Det utbetalda stödet motsvarar en volym på knappt 500 000 m3fub som skördats och skotats ut från brandområdet. Det är ungefär hälften av den volym som Skogsstyrelsen beräknade fanns på den produktiva skogsmarken i området. Men då naturreservat och andra områdesskydd i brandområdet till slut omfattade närmare 60 procent av området, förklarar det varför stödet utnyttjades i lägre grad än vad som först beräknats.
Syftet med dieselstödet var att ge kompensation för problem som sot och ökat slitage på maskiner på grund av bränd och stenig mark.
Skogsstyrelsen konstaterar i sin rapport att det hade varit bättre om dieselstödet kunnat presenteras tidigare, så att förutsättningarna hade varit tydliga då uppdragsavtalen tecknades mellan markägare och entreprenörer.
Då stödet blev känt ifrågasattes det av markägare som undrade varför stödet gick endast till entreprenörer.
Efter stödets införande tecknades ett hängavtal mellan entreprenör och markägare om att markägare skulle få del av stödet, men i hur utsträckning detta skedde har Skogsstyrelsen inte kunnat utvärdera då det var ett avtal mellan två affärsdrivande parter.
