Jag är en av 36 Milkobönder i Hälsingland som tidigt tog beslutet att gå över till Arla.
Beslutet var inte helt enkelt. Jag lämnade en förening som vi Milkobönder gemensamt byggt upp och som vi profilerat som lokal och nära. Jag gick till en förening som finns på 100-talet marknader över hela världen. Jag gjorde det inte bara för att få ett högre mjölkpris just då. Jag visste att mjölkpriset skulle gå upp och ner. För mig var hela Arlas koncept och strategi avgörande, men också hur det medlemsdemokratiska systemet fungerade.
Nu vet jag. Min röst är lika mycket värd som en röst från Jylland, tro inget annat.
Efter mitt år i Arla har jag fått större insikt i Arla som företag och de fördelar jag har som medlem. Några exempel är den organisation som finns för inköp av förnödenheter, utbildning av förtroendevalda, information till alla medlemmar och medlemsmöten.
Det var ingen mager Arlako vi kom till, utan en välnärd och välskött kossa som under många år stärkt sin balansräkning med en väl genomtänkt strategi för tillväxt i bagaget. Något som också avspeglar sig i mjölkpriset.
Att Arla är en stor aktör på den internationella marknaden ser jag som en fördel och jag känner mig fortfarande som en lokal bonde, för min mjölk kommer även i fortsättningen att mjölkas i Hälsingland och säljas till konsumenter i bygden, förhoppningsvis också i form av nya spännande produkter. Ryktena om att vi enbart skulle bli bulkproducenter stämmer alltså inte.
Nu är jag inte så naiv så att jag tror att allt är bra i Arla, men det som inte är bra kan bli bättre. Det kommer jag att jobba för!
undefined
kretsordförande i Arlas Hälsingekrets