Miljömål för fosfor slopas
Miljömålet om att återföra 60 procent av fosforn i avloppen till produktiv mark överges. Regeringen har tagit intryck av debatten och vill bland annat satsa på ny reningsteknik.
– Fosformålet gäller helt enkelt inte längre, säger kanslirådet Charlotta Broman.
De 16 miljömål som fastställdes 2010 har reviderats och är nu 13 till antalet. Samtidigt har olika etappmål fasats ut, däribland det att minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp senast 2015 ska återföras till produktiv mark, varav minst hälften till åkermark.
I klartext har det handlat om att använda avloppsslam till marktäckning, anläggningsarbeten och som gödsel på åkarna.
I februari fick Naturvårdsverket i uppdrag att i samarbete med sju andra statliga myndigheter utreda och föreslå förbättringar kring återvinningen av fosfor. Arbetet ska redovisas i augusti 2013 och i väntan på det väljer regeringen att ta bort det tidigare miljömålet.
– Vi vill ta ett bredare grepp på återföringen av fosfor och vi har tagit intryck av att avloppsslammet innehåller en del farliga ämnen. Naturvårdsverket ska ta fram nya kriterier för vad som gäller vid spridning av olika fraktioner. Det gäller inte bara slam utan även kompost och rötrester, säger Charlotta Broman, kansliråd på miljödepartementet.
I uppdraget ingår att föreslå ett investeringsstöd för utveckling av ny teknik för fosforåtervinning. Detta deluppdrag ska redovisas redan den 31 augusti och i det arbetet deltar Tillväxtrådet och Vinnova, verket för innovationssystem.
Regeringens avsikt är bland annat att komma ifrån slam som den enda källan till fosforåtervinning. Direktiven kan inte tolkas på annat sätt än att kvalitetskrav beträffande hygien och gränsvärden för farliga metaller, organiska föreningar, läkemedel och andra oönskade ämnen kommer att skärpas.
Av direktiven framgår att regeringen anser att de nuvarande reglerna om spridning av slam på åkermark är föråldrade och inte har ett tillräckligt miljö- och hälsoskydd.
– Inriktningen att återföra fosfor kvarstår men det ska ske så att det inte skadar människa och miljö. I nuläget vet vi inte hur man gör det på bästa sätt. Certifiering av reningsverk inom Revaq är ett steg på vägen men kanske inte tillräckligt, säger Charlotta Broman.