Anna Ellström

Maria Zander

Två personer står på en åker under en klarblå himmel.

Mattias och Stefan 2.jpg

Stefan Mellborg odlar spannmål, raps, bruna bönor, jordgubbar och stärkelsepotatis i Mellstaby på södra Öland. Första löken såddes 2011, när yngste sonen Mattias slutade skolan och ville ha sysselsättning på gården.– Sockerbetorna försvann och vi behövde en gröda som betalade något bättre än spannmålen. Med lök får man en längre säsong och fler timmar betalda per hektar. Sen hade man givetvis önskat att vi odlare fick en 50-öring extra per kilo för investeringar, säger Stefan Mellborg.<h2>Största ökningen</h2>Från första årets 4,5 hektar har odlingen successivt ökat till dagens 25 hektar. Den största ökningen, en dubblering, skedde 2020, när upptagningen började göras med maskin.– Första åren plockades löken för hand, men det började bli svårt att få tag på gästarbetare. Upptagaren var en stor investering, men eftersom vi samtidigt började med stärkelsepotatis kunde vi använda den även där, säger Stefan.Som en av Ölands nyare lökodlare har Mellborgs lantbruk bidragit till rejält ökade hektarskördar. Snittet i Sverige har de senaste 15 åren legat på 40-50 ton per hektar.– 70 ton per hektar är vårt mål och vi har hittills tagit mellan 60 och 90 ton färdig vara, säger Stefan.

Sensor installerad på åker för jordbruksmätning.

Fuktsensor 1.jpg

<h2>Intensiv odling</h2>Vissa öländska byar har sedan 1960-talet bedrivit en intensiv lökodling, med lök omkring vart fjärde år i växtföljden. &nbsp;– Då byggs det upp sjukdomar i jorden och man kan lättare få fusarium och vitmögel. Vi har inte hållit på så länge och försöker hålla oss till lök vart sjunde år.De nya odlarnas kraftiga skördeökningar beror även på att de sår fler rader i varje bädd.– Traditionellt har man hållit 50 centimeters radavstånd för att radhacka. Vi kör kemiskt i den mån vi behöver och tar hjälp av gästarbetarna med resten, men gör ingen radhackning, säger Stefan.Lökfröet är en stor kostnad, även gödningen.– Det krävs mycket fullgödsel om man inte får tag på naturlig gödsel. Broilergödsel passar bäst, vi har både det och svämgödsel.Just nu är ekonomin bättre i stärkelsepotatisen.– Men man behöver ha flera grödor i växtföljden och om två år vet man inte hur lönsamma andra grödor är, säger Stefan.<h2>Tio ton svämgödsel</h2>Viktigast för att säkra odlingens ekonomi är att löken får en bra start med jämn uppkomst. Sådden görs på 2-2,5 centimeters djup. För att binda den lösa jorden täcks vissa delar med tio ton svämgödsel per hektar. När löken är fyra-fem centimeter hög och det blåser så kraftigt att det blir sandstorm kan den tappa i tillväxt eller blåsa av helt och hållet.– Vi har hittills klarat oss med en avblåsning. Då kan löken komma igen, men med två blir den totalförstörd.Med tanke på grödans höga risk är bevattning numera standard hos Ölands lökodlare och hos Mellborgs läggs löken alltid på de 60 procent av arealen som kan bevattnas. Har beståndet väl etablerats och inte blåst sönder, är utöver vattnet även temperaturerna avgörande för avkastningen.– Löken växer framför allt i juli och augusti månad. Blir det då över 25 grader stannar den av i tillväxt, så efter en eller två veckor tappar man mycket skörd, säger Stefan.De små och klena plantorna konkurrerar dåligt mot ogräsen, som därför måste tas om hand i rätt tid. Bland skadegörarna är lökbladmögel den vanligaste. Utvecklingen styrs av fukt, och kraftig dagg på nätterna ökar risken för angrepp, som kan ge stora skördeförluster.– Men eftersom lökodlingen inte är så stor här omkring är bladmögeltrycket lågt och vi brukar klara oss med två behandlingar. Bara något år har vi behövt köra tre, säger Stefan.

Två bönder går på åker under en klarblå himmel.

Mattias och Stefan 1.jpg

<h2>Kamp mot ogräs</h2>De effektivaste preparaten mot ogräs och bladmögel finns inte längre att tillgå.– Förr, när behandlingarna fick bladmöglet att avstanna, kunde man följa Växtskyddscentralens prognos och köra efter en fuktig period. Det går inte idag, utan man måste behandla förebyggande.Även mot ogräsen krävs numera fler körningar.– De dör inte av de låga doserna, men kör man för höga doser dör löken. Så man får trötta ut ogräset med många körningar.Sista veckan i augusti eller i början av september, när löken fått rätt storlek, lossas den och läggs i sträng för att fälttorka under sju-tio dagar. Här innebär det torra öländska klimatet en fördel, eftersom lök som får ligga ute i regn inte blir lika fin i skalet. Och Stefan Mellborg bedömer att Öland har utrymme för fler lökodlare framöver.– Men det krävs att man har ett intresse och sätter av tiden för att följa upp löken från sådd till skörd.

<h3>Mellborgs Lantbruk</h3>Ligger: I Mellstaby på sydöstra Öland.Drivs av: Stefan Mellborg och sönerna Andreas och Mattias Mellborg.Anställda: 8 personer i säsong.Areal: 280 hektar.Grödor 2025: Spannmål, raps, stärkelsepotatis, bruna bönor, lök, jordgubbar. För sista året även ensilagemajs åt kobonde (slutar med tanke på risken för fusarium).Lökodling: Vuxit successivt, tar skördar på mellan 60 och 90 ton/hektar.Övrigt: Driver maskinstation med alltifrån jordbearbetning, ogräsbekämpning och gödningsspridning till skörd.

<a href="https://www.landlantbruk.se/odlingen-pa-oland-rodbetor-och-lok-i-toppform">LÄS MER: Odlingskollen: Odlingen på Öland – rödbetor och lök i toppform</a>

Medan Ölands lökproduktion minskat har Mellborgs lantbruk gått mot strömmen och satsat på grödan. Tack vare friska jordar och tätare sådd har hektarskördarna höjts betydligt jämfört med gårdar som i generationer odlat lök på ön.

Medan Ölands lökproduktion minskat har Mellborgs lantbruk satsat på grödan. Tack vare friska jordar och tätare sådd har hektarskördarna höjts betydligt jämfört med andra som i generationer odlat lök på ön.

Går mot strömmen – satsar på öländsk lök

Lantbruk

Lökodling hos Mellborg på Öland: Från 4,5 till 25 hektar sedan 2011. Läs om deras metod och ökning i hektarskörd.

Mellborgs går mot strömmen – satsar på öländsk lök

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera