Mejeriimport orar inte branschen
Förra året importerades mjölk som motsvarar halva den svenska invägningen: 1 395 800 000 kilo till ett värde av nära åtta miljarder kronor. Men det behöver inte vara lika oroande som det låter.
Den mesta mjölkimporten sker i form av ost: Hushållsost, gouda, handelns egna varumärkesostar och så en del lyxigare saker till helgens mys. Förra året tog ostimporten ännu ett skutt upp: Från 96 691 ton till 116 127 ton. För att tillverka ett kilo ost går det åt ca 10 liter mjölk. Alltså importerades ost motsvarande 1,16 miljoner ton mjölk till ett värde av 4,4 miljarder kronor.
En stor del av ökningen beror på att Arla lade ner tillverkningen av hushållsost i Falkenberg och flyttade den till Danmark. Men mest växte importen av tysk ost.
Dessutom importerade vi 235 800 ton andra mjölkprodukter för drygt tre miljarder kronor. Hela 61 500 ton av dessa kom från Finland med ett av EUs högsta avräkningspriser. Dessutom importerade Sverige en del smörfett. Sammanlagt handlar det om mejeriprodukter som skulle kräva fler än 155 000 kor att få fram.
Importen av mejeriprodukter har ökat stadigt sedan EU-inträdet. Sedan millennieskiftet har importen av mjölk och grädde ökat från 37 000 ton till 235 000 ton. Ostimporten har under samma tid tredubblats. Väldigt mycket ost har varit lågprisprodukter, typiska lockvaror.
Thomas Andersson, VD för Falköpingsmejeri, är trots förra årets ökning inte så oroad. Han menar att den stora lågprisimporten troligen börjat klinga av:
– Det är stor skillnad mot 5-10 år sedan då lågprisosten pressade väldigt mycket. Nu beror ökningen mest på Arla men deras mjölkpris är numera ett sorts EU-pris eftersom deras medlemmar oavsett land har samma betalning.
Det i sin tur, menar Thomas Andersson, speglar rätt väl vad de stora mejerierna i Europa betalar för mjölken. Skillnaden mot svensk betalning har krympt.