Det har gått mer än 40 år sedan Paul Lederhausen öppnade Sveriges första McDonald's på Kungsgatan i Stockholm. I dag har bolaget en omsättning på närmare 5 miljarder kronor och cirka 220 restauranger runt om i landet.
– Under de här åren har vi hämtat mycket från det svenska lantbruket. Det är i linje med ansvaret för våra gäster och deras förväntningar. I dag är vi den största inköparen av svenskt nötkött i restaurangbranschen.
– Svenskt lantbruk skapar jobb och ger öppna landskap, men det finns också en stor utmaning i att vi endast har en 45-procentig självförsörjningsgrad på nötkött. Då vi inledde samarbetet med LRF och Sveriges Nötköttsproducenter 2011 var självförsörjningsgraden 53 procent, säger Patrik Holm Thisner.
Nötkött utgör cirka 70 procent av försäljningen inom svenska McDonald's, varav nötkött med svenskt ursprung svarar för omkring 45 procent. Det importerade köttet kommer från OSI Group i Polen. Ambitionen är att den blågula andelen ska nå över 50 procent till 2018.
Vägen dit går via stimulans av nötköttsproduktionen, framhåller Patrik Holm Thisner. Samarbetet mellan McDonald's, LRF och Sveriges Nötköttsproducenter omfattar bland annat utbildning under projektnamnet Tillväxt Nötkött. Till hösten inleds en ny satsning där McDonald's finansierar inköp av 100 avelstjurar till svenska gårdar. Lantbrukare kan ansöka om sponsring med 25 000 kronor per tjur. Totalt innebär sponsorskapet 1 miljon kronor per år under en treårsperiod.
– Med det här vill vi visa att det verkligen finns ett intresse från företag som McDonald's att öka den svenska nötköttsproduktionen. Fler och fler efterfrågar svenska produkter. Samma mönster finns i andra länder där McDonald's jobbar. I England till exempel vill man ha brittiskt eller irländskt nötkött.
– Den information vi får från Sveriges Nötköttsproducenter är att lantbrukarna vill veta vart deras produkter säljs. De vill helst inte leverera till en anonym bulk, utan vill känna stolthet i relationen till en viss kund.
Patrik Holm Thisners förhoppning på regeringens livsmedelsstrategi är att den ska innehålla konkreta målsättningar för den svenska livsmedelsproduktionen. Lika viktigt är det att lätta på regelbördan för företagen, anser han.
– Det gäller att skapa förutsättningar för att lantbrukaren och andra företagare ska kunna göra rätt ifrån sig. Vi behöver inte en lagstiftning som reglerar in i minsta detalj. Däremot ska vi absolut inte kompromissa med djurvälfärd, biologisk mångfald eller med vår gemensamma värdegrund, säger han.