Ökade kostnader äter upp momssänkning

Den 1 april sänktes matmomsen från 12 till 6 procent. Så långt är allt klart. Men hur mycket billigare maten blir är desto svårare att svara på. Geopolitiska störningar bygger ett tryck uppåt på priserna i butikshyllan.

Person med handlingslista och matkorg fylld med varor i mataffär
Momssänkningen motverkas av dyrare produktion FOTO: TT

LRF, livsmedelsindustrins organisation Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel som organiserar detaljhandeln välkomnar regeringens momssänkning som en positiv åtgärd för att stärka hushållens köpkraft. Men, konstaterar de alla, det förändrar inte produktionskostnaderna i livsmedelsvärdekedjan.

Kostnaderna ökade med 2 miljarder

LRF slog i slutet av mars fast att under de senaste två månaderna hade kostnaderna för svenskt lantbruk ökat med omkring 2 miljarder kronor till följd av stigande diesel- och gödselpriser. Kriget i Mellanöstern och störningarna i globala handelsflöden har drivit upp priserna på energi och insatsvaror. Jämfört med tiden före Ukrainakriget är kostnadsnivån cirka 6 miljarder kronor högre.

 En kostnadsökning på 1 miljard kronor i lantbruket kan enligt LRF:s beräkningar med påslag i efterföljande led motsvara ungefär 1–1,5 procent högre matpriser. Samtidigt betonas nödvändigheten av att priset i butikshyllan faktiskt speglar bondens kostnader.

Tror på fallande lönsamhet

Bedömningen från LRF är att jordbrukets samlade lönsamhet kommer att falla under 2026. Osäkerhet kring skördeutfallet, successiva prissänkningar till mjölkproducenterna och press på den så kallade sektorinkomsten bidrar till det.

Livsmedelsföretagen pekar på att det visserligen kan dröja flera månader innan en omvärldshändelse får genomslag på matpriserna men håller de kraftigt ökade energipriserna i sig kommer effekterna av den sänkta matmomsen att klinga av förr snarare än senare. Organisationen är också skeptisk till matpriskommissionens möjlighet att visa hur momssänkningen faller ut.

Nästan omöjlig uppgift

Uppdraget är komplext, uppgiften är svår även under lugna och fredliga omvärldsförhållanden och med den stora oro som råder på världsmarknaden blir den i princip omöjlig, Dessutom har kommissionen inte full insyn i företagens produktions- och kostnadsprocesser, framhåller Livsmedelsföretagen.

Momssatsen på livsmedel sänktes 1996 från 25 procent till de 12 procent som har gällt fram till den 1 april i år. Riksrevisionen genomförde en granskning av sänkningen för 30 år sedan och kom fram till att nedsatt moms på livsmedel faktiskt ledde till motsvarande sänkning av priser i butikerna. Däremot bedömdes inte åtgärden vara kostnadseffektiv,  andra åtgärder för att förstärka köpkraften för låginkomsthushåll och barnfamiljer hade kunnat uppfylla målet till en lägre kostnad.

Fakta: Sänkt matmoms

Den 1 april sänktes momsen på livsmedel från de 12 procent som har gällt sedan 1996 till 6 procent. Sänkningen är tillfällig och gäller fram till och med sista december 2027.

Momssänkningen är en del av regeringens matprispaket som presenterades i samband med höstbudgeten.

Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade intäkter 2026–2027.

En sänkning från 12 procent till 6 procent motsvarar en prisminskning om cirka 5,36 procent, givet att hela skattesänkningen förs vidare till konsument och att övriga kostnader är oförändrade.

Effekten varierar beroende på produktens pris. En vara som kostar 20 kronor blir cirka 1 krona billigare. En vara som kostar 100 kronor blir cirka 5,36 kronor billigare.

Momsen sänks på livsmedel i dagligvaruhandeln och på hämtmat från restauranger, gatukök och kaféer. Alkohol, tobak, djurfoder och hushållsartiklar omfattas inte. Mat som äts på plats, till exempel på restaurang eller café, omfattas inte heller.

Regeringen har tillsatt en matpriskommission för att säkerställa att den tillfälliga sänkningen av matmomsen märks i plånboken.

Konsumentverket och Konjunkturinstitutet har uppdraget att följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling, att analysera om den tillfälliga momssänkningen på livsmedel får fullt genomslag på livsmedelspriserna och att bedöma i vilken utsträckning andra faktorer har bidragit till prisutvecklingen.

Matpriskommissionens första delrapport, som presenterades i slutet av februari, visade att det inte fanns några tecken på att matbutikerna smyghöjt priserna i väntan på den sänkta momsen den 1 april. Nästa delrapport väntas presenteras i september.

 Källa: Regeringen, Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen.