Manual ska minska konflikter i viltförvaltningen
Skogsbruket och Svenska Jägareförbundet gör omtag i älgförvaltningen. Samarbete och dialog mellan markägare och jägare är viktiga och nu finns en manual för hur man ska gå vidare när detta gnisslar.
Till hösten blir det fyra år sedan det nya älgförvaltningssystemet infördes. Samarbetet mellan skogsbruk och jägare har under de här åren inte varit friktionsfritt.
Möte i höstas
I november förra året träffades företrädare för skogsbruket och jägarna och kom överens om hur samarbetet ska fungera i fortsättningen.
– Vi har enats om hur vi ska förhålla oss till varandra. Vi poängterar att vi gemensamt står bakom riksdagsbeslutet om att skapa en älgstam av hög kvalitet i balans med betesresurserna. Men vår överenskommelse behandlar inte målen med förvaltningen, vare sig skogen eller klövviltet, säger Sven-Erik Hammar, ordförande LRF Skogsägarna.
Olika resultat
Sven-Erik Hammar påpekar att älgförvaltningen har fungerat bra på vissa håll i landet, men sämre på andra håll.
– Det är inte bra när det uppstår konflikter, men genom att vi har den här överenskommelsen har vi ett redskap för hur vi ska jobba där det inte fungerar, säger Sven-Erik Hammar.
Ger och tar
I överenskommelsen ingår bland annat att Svenska Jägareförbundet tills vidare släpper frågan om borttagen utslagsröst i älgförvaltningsgruppen. Skogsbruket ska å andra sidan inte heller hota om att använda utslagsrösten. Alla fall där utslagsrösten använts ska i efterhand granskas av en samverkansgrupp med representanter från båda sidor.
Samsyn om inventering
Skogsbruk och jägarorganisationer står bakom samtliga inventeringsmetoder och det ska fortsättningsvis råda en samsyn om att Äbin mäter skador på tall på ett korrekt och objektivt sätt.
– Vi är eniga om att skogsägarna måste kunna föryngra med tall och att äganderätten med det ansvar som den innebär måste respekteras. Det känns bra att vi har kommit överens om detta och vi hoppas att vi ska kunna hantera de konflikter som dyker upp i arbetet med älgförvaltningen.