Många bäckar små ger ren kraft att värna

Det är goda ambitioner, som omfattas av regeringen. Men på tvärs mot dessa går Vattenverksamhetsutredningen, vars delbetänkande har varit ute på remiss. Utredningen föreslår att alla vattenkraftsföretag som har tillstånd äldre än Miljöbalken ska tvingas söka nya tillstånd. Det här förslaget berör 98 procent av all vattenkraft, och är ett hot mot de tusentals småskaliga anläggningar som finns i landet.

I en debattartikel i Land Lantbruk nummer 4 beskrev Pelle Philip den omfattande byråkrati som väntar den som vill sätta ett nedlagt vattenkraftverk i stånd, hans granne hade startat den processen. Miljökonsekvensbeskrivning med hjälp av experter, samråd och utökat samråd…

Men när länsstyrelse och kommun tillstyrkt och miljödomstolen sagt ja överklagade en central myndighet, kammarkollegiet, vars ämbetsmän aldrig lämnat kontoret på Östermalm för att sätta sin fot på plats.

Den uthållige grannen gav inte upp. Men många andra kan tänkas göra det, när deras kanske 100 år gamla anläggningar ska hanteras som om de inte fanns och helt nya tillstånd ska fram.

I Sverige finns i dag runt 2 000 småskaliga vattenkraftverk, lika många är nedlagda men skulle kunna sättas i stånd. De små kraftverken producerar tillsammans 4,3 tWh. Det är i dag visserligen mindre än vad den hastigt växande vindkraften genererar. Men vattenkraften är en ren och förnybar energikälla, som därtill ger bärgning åt tusentals småföretagare på landsbygden.

I remissrundan har utredningen fått svidande kritik av instanser som Svenskt Näringsliv, Ingenjörsvetenskapsakademin, Regelrådet och LRF. Positiva är miljöorganisationer och flera centrala myndigheter. En av dessa är – just det – Kammarkollegiet, som närmast regelmässigt överklagar alla tillstånd till ny vattenkraft.

Man hoppas att regeringen inte lyssnar till centralbyråkraterna, utan lägger förslaget åt sidan. Den rena kraften från många bäckar små är värd att värna.