Nästa år går arbetet med handlingsplanerna för nöt, gris och lamm in i en ny fas. Köttnäringen vill rikta in sig på ökad efterfrågan av svensk råvara och kraftsamlar bakom betydligt färre delmål än hittills.
Representanter för bland andra köttbranschen, LRF, myndigheterna och handeln möttes under måndagen i Stockholm för att diskutera hur strategin ska utformas under kommande år.
Arbetet med att genomföra de sammanlagt omkring 200 åtgärderna i de nuvarande, treåriga handlingsplanerna ska vara avslutat före årsskiftet.
Hittills har det varit tydlig inriktning på ökad produktionen. I skissen för nästa steg är det i stället ökad efterfrågan på kött från Sverige som står i centrum. Hållbarhet, marknader samt produktion och kvalitet är arbetsrubrikerna på de tre fokusområdena med sammanlagt ett tiotal delmål.
– Vi har fått många värdefulla inspel och nu ska vi forma detta till en etapp två. Tanken är att skapa en känsla av att man gör något bra för klimat och hållbarhet när man köper svenskt kött. Sedan ska vi inte glömma lönsamheten och produktiviteten, säger Theres Strand, vice vd vid Svenska Köttföretagen.
Även om konsumenterna i olika undersökningar uttrycker stort förtroende för kött med svenskt ursprung och handelskedjornas centrala sortiment av färskt kött och chark till mycket stor del utgörs av svensk råvara finns det potential att ta ytterligare marknadsandelar, enligt näringen.
– Vi har restaurangsektorn där 80 procent i dag är importerat. När vi pratar om dagligvaruhandeln är andelen svenskt stor för färskt kött, men i det frysta sortimentet finns det en betydande marknad att ta av för det svenska, säger Ingemar Olsson, ordförande i Sveriges Grisföretagare.
Åsa Odell, vice ordförande i LRF:s riksstyrelse och ordförande i LRF Köttdelegationen, framhåller att det parallellt krävs ansträngningar för att öka exporten av svenskt kött.
– Vi finns på en gemensam inre marknad med fortsatt import och då måste vi kunna exportera för att ha en lönsam svensk produktion framåt, säger hon.
