Målet: Bättre förståelse för skog och vilt
Det planteras för lite tall i södra Sverige. Det vill Skogsstyrelsen och flera stora skogsbolag göra något åt. Tillsammans har de dragit i gång projektet Mera tall.
Projektet drog i gång 2010 i sydöstra Uppvidinge i Småland. Ett område som gränsar mellan Kronobergslän och Kalmar län. Här har allt fler skogsägare de senaste åren planterat gran i stället för tall när det är dags för föryngring av skogen.
Något som skapar på problem på flera områden.
Klövvilt får svårt att hitta mat och de torra markerna, som ofta är mer lämpliga för tall, producerar gran av dålig virkeskvalitet.
– Försäljningen av tallplantor har minskat de senaste decennierna. Det planteras alltför mycket gran på tallmarker. Vi har sett en drastisk nedgång på senare år, säger Kjell Gustavsson, projektdeltagare från Sveaskog.
För att ta reda på fakta gjorde projektet en flyginventering över området förra året. Sedan dess har olika delar av det 65 000 hektar stora området använts för olika undersökningar i projektet.
– Vi har gjort inventeringar på betesskador, betestrycksinventeringar, tittat på hur mycket klövvilt som finns, satt upp referenshägn för att se hur betestrycket påverkar skogsekosystemet.
Området som används ägs till 20 procent av Sveaskog, övrig del tillhör privata markägare. Totalt berörs cirka 500-600 skogsägare och jägare i området och nyligen påbörjades en utbildning för dessa inom ramen för projektet. En viktig del är att få skogsägare och jägare att förstå varandra.
– Jag hoppas att utbildningsinsatserna gör att vi kan nå ut med våra resultat och att skogsägarna inser vikten av att använda mer tall. Sedan gör varje skogsägare som de vill men det är viktigt att ha insikten och att nå en bra dialog mellan skogsägare och jägare, säger Kjell Gustavsson.
Förutom Sveaskog deltar även Holmen Skog, Sydved, Såg i Syd och Södra Skogsägarna i projektgruppen. Skogsstyrelsen leder arbetet och även LRF Skogsägarna är med i samarbetet. "Mera tall" pågår fram till årsskiftet 2015 och kan förlängas. Tanken är att det ska utmynna i en arbetsmodell om hur man ska samverka och som kan användas nationellt.
– Känner vi att det fungerar kommer vi att prova ett område till. Det är inget jobb som tar tre veckor och sedan har man löst problemet. Det gäller att ha tålamod, säger Ove Arnesson, projektledare på Skogsstyrelsen.