LRF tycker att det är en bra utredning för Sverige, svenskt skogsbruk, biologisk mångfald och möjligheten till klimatomställning.
– Och för oss familjeskogsägare. För om mycket av det som föreslås också genomförs kommer det att skapa sundare drivkrafter vilket innebär större investeringar både i naturvård och skogsproduktion, säger Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna.
Förslagen i skogsutredningen skapar enligt LRF bättre förutsättningar för ett långsiktigt och tryggt skogsbruk för Sveriges enskilda skogsägare.
– Vi har en situation idag där det är en ekonomiskt och känslomässig risk risk för skogsägare att skapa höga naturvärden och det får effekten att de investeringar som borde göras inte görs, säger Paul Christensson.
Han tycker att skogsutredningen innehåller flera viktiga förslag som bidrar till ökad tydlighet, moderniserade regelverk och förbättrad samverkan mellan myndigheter och markägare.
– Det löser naturligtvis inte allt, men det är ett stort steg i rätt riktning, säger han.
Paul Christensson vill nu se att politiken tar sitt ansvar och gör rätt avvägningar.
– Politiken har ju gått och gömt sig de senaste tio åren, men nu har regeringen knappt 250 dagar på sig att lägga en proposition på riksdagens bord med ett antal förslag, framförallt som var med i det första delbetänkandet, för att de ska vinna laga kraft. Sedan finns det ju en hel del förslag i det andra delbetänkandet som bara kräver förordningsförändringar eller är myndighetsuppdrag och de äger ju regeringen själv, konstaterar han.
Han vill lyfta fram utredningens förslag om förändringar i miljömålssystemet. Utredningen föreslår flera förändringar av preciseringarna och indikatorerna till målen Levande skogar och Begränsad klimatpåverkan samt ett förtydligande om att målet Levande skogar ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.
– Vi har drivit den frågan i flera år och är nöjda med att utredningen har ett förslag som går i samma riktning, säger Paul Christensson.
Sett till hela utredningen vill han också lyfta fram två andra förslag som fanns med i första delbetänkandet.
– Det är rätten till ersättning om möjligheten till brukande inskränks och att den ekonomiska bördan för kravet på utredningar fördelas rättvisare. Det är två frågor som måste genom riksdagen så det är oerhört viktigt att politiken nu visar handlingskraft, säger han.
