Johan Sedenius

Man i rutig jacka står framför en ladugård.

palle3.jpg

Rapporten presenterades under Gröna Näringslivsdagen i Stockholm och belyser hur svensk jord och skog kan ge mer mat, energi, biologisk mångfald, förnybar råvara samt fler arbetstillfällen i landet. Utgångspunkten på samtliga delområden är att lantbruket har förmåga att göra jobbet om bara politiken levererar förutsättningarna.<h2>En bransch med möjligheter</h2>– Rapporten är framtagen dels för att beskriva vad vi gör i de gröna näringarna och potentialen i dem, dels i ett attraktionsperspektiv, att visa att det är en bransch med möjligheter. Givetvis ska rapporten och det vi kan erbjuda också ses i ljuset av valrörelsen som drar i gång. Vi har ett lösningsorienterat perspektiv, säger LRFs riksförbundsordförande, Palle Borgström.– Ganska ofta i debatten och inte minst i en politisk valrörelse förenklar man saker och ting väldigt mycket, vilket gör att man tappar helhetsbilden av vad de gröna näringarna erbjuder. Man pratar exempelvis om mat och klimatpåverkan och så missar man animalieproduktionens betydelse för biologisk mångfald.<h2>Politiken och media</h2>Rapporten har bäring på både den politiska sfären och på media. Förhoppningen är en konstruktiv debatt om de gröna näringarna, en debatt som ändå har blivit mer mångfacetterad än den var för ett par-tre år sedan, anser Palle Borgström.Att Sverige trots goda förutsättningar att producera mer mat bara svarar för hälften av det som äts i landet är både ett strukturellt problem och en möjlighet, anser LRF och pekar på att det krävs politiska beslut som gör det lönsamt för lantbrukarna att investera.&nbsp;Svenskt jordbruk har svårt att konkurrera med utländska producenter på grund av höga kostnader och omfattande regelverk. Det krävs ett strukturerat arbete för ökad konkurrenskraft och produktion om efterfrågan ska kunna tillgodoses. LRF bedömer att produktionen i flera grenar kan öka med 10–40 procent och att försörjningsgraden kan öka från dagens 57 procent till 80 procent 2035.– På några områden har vi lite högre ambitionsnivå än Jordbruksverket, framför allt inom animalieproduktionen. Där ser vi en stor potential med vår goda djuromsorg, låg användning av antibiotika och låg påverkan på både klimat och miljö. I beredskapsperspektivet finns alla argument för att öka svensk produktion, säger Palle Borgström.&nbsp;<h2>Fler arbetstillfällen</h2>En satsning på energi från lantbruket är både en klimatåtgärd och en investering i Sveriges säkerhet, beredskap och regionala utveckling, framhåller LRF. Ett argument för det sistnämnda är att energiproduktion på landsbygden genererar nya arbetstillfällen och stärker sammanhållningen i landet.På området biologisk mångfald betonas att ett aktivt jordbruks- och skogslandskap bildar en grundläggande infrastruktur för mångfalden. Den biologiska mångfalden är ingen lyx utan en förutsättning för att landskapet alls ska fungera. LRF resonerar på ett liknande sätt gällande biomassa.Rapporten lyfter att biomassa från jord- och skogsbruk är en nyckelresurs i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Den samlade energipotentialen från jord- och skogsbrukets primärproduktion uppskattas till 50 TWh till 2030. I dag lämnas stora mängder biomassa outnyttjade.<h2>"En del av lösningen"</h2>Palle Borgström säger sig ha goda förhoppningar om att en hel del av förslagen kommer att realiseras.– Jordbruket och skogsbruket är på många områden en del av lösningen på samhällets största utmaningar. Det handlar om &nbsp;beredskap och livsmedelsförsörjning men även på klimatområdet och de åtgärder som behöver vidtas där. &nbsp;LRF har i en tidigare rapport konstaterat att den gröna omställningen i lantbruket kostar 80-85 miljarder kronor i investeringar på gårdarna och 10-11 miljarder kronor i årliga kostnader för andra åtgärder på gårdsnivå.– Ska vi ha hållbart producerad mat och stärkt beredskap så kommer maten att bli något dyrare och det behöver konsumenterna vara beredda att betala om vi ska nå målen. Staten måste också vara med i finansieringen och ta en del av risken i de här investeringarna. Sedan finns det delar som vi i branschen delvis kan finansiera själva, täckdikning till exempel för att minska sårbarheten för klimatförändringar. Här finns en stor underhållsskuld, säger Palle Borgström

<h3>Fakta: Det här föreslår LRF</h3>Exempel på konkreta åtgärder som LRF vill se för ökad livsmedelsproduktion och grön tillväxt.Livsmedelsproduktion:– Inför restaureringsstöd för betesmarker och investeringsstöd till stallar för betesdjur.– Minska viltskadorna.– Satsa på regelförenklingar.– Förbättra tillgången till kapital.– Satsa på unga lantbrukare.Energi:– Inför en nationell bioekonomistrategi.– Inför en förutsägbar reduktionsplikt.– Ersätt markägaren fullt ut vid markintrång.– Utöka Klimatklivet.– Avskaffa skatt på bioolja.Biologisk mångfald:– Ersätt levererad naturnytta.– Integrera biologisk mångfald i styrningen.– Stärk det praktiska stödet nära brukandet.– Premiera frivillig naturvård.– Gör miljömålen möjliga att nå i brukad mark.Bioekonomi:– Ge ersättning till skogsägare som stoppas från att bruka skogen.– Inför flexibla skyddsformer.– Förenkla EU-regler.– Förenkla och förkorta tillståndsprocesser.– Investera i forskning, innovation och värdeskapande.

<a href="https://www.landlantbruk.se/lisa-ehde-ny-vd-for-lrf">LÄS MER:&nbsp;</a><a href="https://www.landlantbruk.se/lisa-ehde-ny-vd-for-lrf">LRF har gjort sitt val – ny VD hämtas från Arla</a><a href="https://www.landlantbruk.se/detaljerna-som-behover-bli-en-valfraga">Anna Nilsson: Detaljerna som behöver bli en valfråga</a>

Med framtidstro och rätt investeringar kan det svenska lantbruket öka produktionsvärdet med 25 procent. Jordbruksavfall och skogsrester har förmåga att bidra med förnybar energi i en omfattning som motsvarar cirka en tredjedel av landets totala elförbrukning, hävdar LRF i en ny näringspolitisk rapport inför valåret 2026.

Med rätt investeringar och framtidstro kan det svenska lantbruket öka produktionsvärdet med 25 procent, konstaterar LRF i en ny näringspolitisk rapport.

LRF: Så kan svenskt lantbruk producera mer

Politik

LRF: Så kan svenskt lantbruk öka produktion, energi och biologisk mångfald — politiska beslut krävs för att nå 80% försörjningsgrad till 2035.

LRF lyfter lantbrukets potential inför valet

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera