Regeringens budgetproposition i nästa vecka är det första skarpa resultatet av januariöverenskommelsen mellan regeringen och samarbetspartierna C och L. Det landsbygdspaket som presenterades i förra veckan väcker en del frågetecken, anser LRFs expert Lars-Erik Lundkvist.
För landsbygdens och de gröna näringarnas del är visst innehåll i budgeten redan känt. I mitten av förra veckan förklarade centerledaren Annie Lööf att det blir en landsbygdssatsning om cirka 2 miljarder kronor under nästa år, varav 1,3 miljarder ska finansiera en skattereduktion för bosatta på landsbygden i norra och västra Sverige.
Till det kommer pengar för bland annat underhåll av järnväg och vägar, bredbandsutbyggnad, stöd till biogasproduktion, bekämpning av granbarkborren och vad som beskrivs som ett bondepaket på 191 miljoner kronor nästa år och totalt 335 miljoner kronor fram till 2022 för att stärka arbetet med den nationella livsmedelsstrategin.
– Det är bra att det finns en politisk ambition att förbättra villkoren för landsbygden. Det paket som nu presenteras kan ses som ett första steg i den riktningen. Mer pengar till exempelvis vägunderhåll och bredband är naturligtvis välkommet, säger Lars-Erik Lundkvist, expert vid LRF på konkurrenskraft och regelförenklingar.
– Man kan sätta stora frågetecken kring budgetnivån för bondepaketet och särskilt nedtrappningen av pengarna på detta område efter 2020 då man går från 191 till 72 miljoner kronor, fortsätter han.
Budgeten presenteras för riksdagen den 18 september. När regeringen traditionsenligt samlades på Harpsund i slutet av augusti deklarerade finansminister Magdalena Andersson (S) att det finns ett reformutrymme om cirka 25 miljarder kronor.
Konjunkturinstitutet konstaterar att det har skett en oväntad snabb inbromsning av högkonjunkturen och bedömer tvärtom att budgetutrymmet för 2020 är ”i det närmaste obefintligt”. Institutet räknar ändå med ofinansierade åtgärder för drygt 20 miljarder kronor.
