När det nästa termin serveras pasta med köttfärssås i Häggdångers skola är köttfärsen närproducerad, från Häggby gård i By.
– Det är helt fantastiskt att vi fått vara med och lägga anbud på detta. Att vi får leverera köttet till den skola som står oss allra närmast ger en härlig känsla, säger en glad Synnöve Häggdin, som tillsammans med sin man Håkan driver Häggby gård.
Ekonomiskt får avtalet med kommunen inte så stor betydelse eftersom skolan inte köper mer än 50–60 kilo köttfärs på ett år även om upphandlingen var på 125 kilo. Signalvärdet är desto större menar Synnöve Häggdin.
– Förr har det inte varit möjligt för lokala producenter att lämna anbud, men nu finns ju en möjlighet också för oss. Jag ser det här som en möjlighet att lära mig mer om att arbeta med offentlig upphandling.
Härnösands kommun har haft en medveten politisk strategi att öka inköpen av lokalt producerad mat. I våras bjöds LRF, producenter och livsmedelsföretag in att diskutera den kommande upphandlingen. Det resulterade i att Häggby gård vann ett mindre avtal och Västernorrlandsgården, som fungerar som en grossist för lokala lantbruk, vann upphandlingen av all leverans av frukt, grönt, potatis och resten av fryst köttfärs till kommunen.
– Den här upphandlingen skickar en viktig signal, att det är möjligt att gå samman och sälja till kommunen, säger Anders Segebo, VD för Västernorrlandsgården, ett helägt dotterbolag till Hushållningssällskapet. Han bedömer att avtalet är värt fem miljoner kronor.
– Det här får betydelse för 20–30 lantbrukare. Att vi har en garanti för att kunna sälja fryst köttfärs påverkar gränsen för hur mycket vi kan slakta. Det finns redan en stor efterfrågan på ädlare delar men för att få lönsamhet måste vi också kunna sälja färsen och det kan vi genom detta, säger Anders Segebo. Med avtalet som löper i tre år hoppas han det ska leda till investeringar i lantbruket.
De nära matinköpen har blivit möjliga genom att upphandlingen av livsmedel har delats upp i tio huvudavdelningar i stället för i några få stora områden. Flera av dem är råvaror som nötkött, griskött och mjölk. Sofia Elmeholt som arbetar med offentlig upphandling i Härnösands kommun ser det som en nyckelfaktor för att ge lokala producenter chansen.
– Åtta av dem är i sin tur uppdelade i mindre delar. Till exempel består nötköttsupphandlingen av tolv delar vilket gör det lättare för mindre livsmedelsmedelsföretag att klara av att leverera. Tidigare var konkurrensen begränsad eftersom bara några få stora leverantörer klarade av att lämna anbud.
Dessutom öppnade kommunen för att kunna lämna anbud enbart till två glesbygdsskolor, Häggdångers skola och Brunneskolan. Ett exempel på kreativt tänkande, menar Sara Nylund (s), biträdande kommunalråd som arbetar med upphandlingsfrågor.
– För att lyckas behöver man lyssna på näringen. För oss har det haft betydelse att vi haft en dialog och ställt frågor till LRF, lantbruksföretag och andra. Hittills ser vi inte heller att kostnaderna ökat, säger hon.
Mer mat blir alltså närproducerad i Härnösands kommun. Grisköttet däremot kommer från andra delar av landet även i fortsättningen. En del charkprodukter importeras från Tyskland, men uppfyller specifika krav liknande dem som gäller i Sverige. Potatisen blir alltså mer lokal. Mycket av den kommer att levereras av Ingemar Pettersson i Njurunda i grannkommunen Sundsvall.
– Det innebär kanske inte så mycket för mig just nu, men lagret kommer tömmas fortare. Jag skulle nog kunna odla dubbelt så mycket potatis som i dag, men det finns inte bra potatismark så det räcker, säger han.