Ljusglimtar och orosmoln kring maten
Här i Land Lantbruk har vi många gånger beskrivit dubbelmoralen bakom den offentliga upphandlingen av mat.
Samtidigt som vi har politiskt formulerade höga krav på svensk djurhållning arbetar de kök som lyder under politikers ansvar - de offentliga köken - efter andra premisser. Krav på lågt pris resulterar ofta i importmat av ibland oklart ursprung till skolor, sjukhus och vårdhem.
Men de senaste årens debatt har gett resultat, nu syns alltfler ljusglimtar på den här fronten. En sådan är Norrbottens landsting, som lyckas spara stora belopp på att upphandla lokalt. En annan är de samverkande kommunerna i Kronoberg, som presenterade sitt arbetssätt vid ett seminarium arrangerat av LRF Sydost. Här bröt man ut produktgrupperna kött/chark, mejerivaror, bröd och frukt/grönt ur den stora upphandlingen, och delade även upp produktgrupperna i mindre delar. Det har ökat möjligheterna för lokala leverantörer att lämna anbud. Växjö kommun har också samordnat sin varudistribution. Lokala leverantörer kör in med sina varor till en distributionscentral och slipper köra runt till de olika köken. På det här viset har kommunen minskat antalet leveranser från 1 900 i veckan till 350, och antalet körda kilometer med 80 procent!
Det går verkligen att uträtta stordåd om man tänker smart.
– Man får gehör när man pratar om detta numera, berättar Axel Hansson, som arbetar med upphandlingsfrågor på LRF.
Ett orosmoln finns dock. Regeringen har beslutat att miljöstyrningsrådet ska slås samman med konkurrensverket. Rådet, i dag ett statligt ägt bolag med inriktning på rådgivning, är mycket uppskattat för råd och stöd till offentliga upphandlare. Det är viktigt att den verksamheten inte avvecklas, när rådet nu blir del av en myndighet.