Det är Aftonbladet som utifrån uppgifter från miljöförvaltningen i Stockholm avslöjar att de båda gotländska bolagen misstänks för att ha fuskat med köttet i flera års tid.
Enligt miljöförvaltningen är misstanken att svenskt kött har köpts in i det ena bolaget, vilket sedan har blandats ut med utländskt kött från det andra.
Blandningen ska ha sålts som svenskt Kravmärkt kött.
Företagen hänvisar till försumlighet beträffande rapportering och journalföring. Daniel Selin, avdelningschef vid livsmedelskontrollen, säger till Aftonbladet att det tvärtom rör sig om systematiskt och uppsåtligt fusk.
Miljöförvaltningen vill förbjuda de aktuella företagen att producera och sälja livsmedel. Ett beslut ska fattas på ett sammanträde den 2 februari.
I både Sverige och övriga EU har myndigheterna skärpt åtgärderna för att sätta stopp för brott och fusk med mat. Livsmedelsverket inrättade 2014 en visselblåsarfunktion – Livsmedelsombudsmannen – som tar emot tips om misstänkt fusk.
Cirka 200 inspektörer ska också utbildas i att upptäcka och förebygga livsmedelsbrott. Livsmedelsverket ingår vidare i EU-kommissionens relativt nystartade samarbete för brottsbekämpning på matens område.
Livsmedelsverket vill att åklagarna ska prioritera anmälningarna högre och att fängelse ska återinföras som påföljd för vissa allvarliga livsmedelsbrott. I dag stannar straffet vid dagsböter och företagsbot. Fängelse i straffskalan togs bort 2006.
Av alla anmälningar till åklagare om misstänkt livsmedelsbrott under 2014 ledde endast 6 procent till fällande dom. För de flesta anmälningarna, 68 procent, visste inte kontrollmyndigheterna vad som hänt med åtalsanmälan.
Livsmedelsverket var inte tillfreds med resultatet och framhåller att risken för straff är för låg i förhållande till de potentiella vinsterna med brottsligheten.
Även landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) vill skärpa straffen för livsmedelsfuskare.