Gunnar Lindstedt har däremot helt rätt i det dramatiskt allvarliga läget för den svenska livsmedelsproduktionen, som ligger i topp vad gäller djuromsorg och miljöansvar i världen. På några decennier har produktionen minskat med en tredjedel och importmaten väller i stället in. Sverige och Norge är nu bland de länder i Europa som har den relativt sett minsta egna produktionen av mat, cirka 50 procent.
Gunnar Lindstedt drar slutsatsen att orsaken till att näringen krymper är för lite fokus på småskaligt producerad ekologisk mat nära storstäderna, samt att mjölkföretaget Arla är en stor bov.
Verkligheten är den diametralt motsatta! Fokus från näring, politiker och handel – med Naturskyddsföreningen och Miljöpartiet som mest pådrivande - har i flera decennier varit att ständigt höja de svenska miljö- och djurskyddskraven och att öka stödet till den så kallade ”ekologiska” produktionen. Den har också mångdubblats till cirka 4-5 procent av produktionen, och den är en viktig nisch som förtjänar fortsatt stöd.
Men samtidigt har det dominerande miljövänliga svenska jordbruket med modern teknik – det ”konventionella” – starkt trängts tillbaka av en ständigt ökad import från länder där djuromsorgen är steget efter. Fokus måste nu riktas mot att öka konkurrenskraften i det svenska jordbruket i sin helhet så att utvecklingen kan vändas. Allt annat vore ett stort livsmedelshyckleri som tyvärr vår offentliga sektor med flera ofta ägnar sig åt genom att kräva höga djuromsorgskrav men sedan köpa billigare importmat.
Att som Lindstedt och ”miljövänner” nu förespråka en ännu ensidigare satsning på nischer och ”småskalighet” kommer säkert att öka andelen ekomat ytterligare, men samtidigt kommer det miljövänliga svenska jordbruket i övrigt att fortsätta minska.
Det är anmärkningsvärt att en reporter på en näringslivstidning inte inser att den svenska livsmedelsproduktionen liksom andra branscher måste präglas av effektivitet, volymtänkande och jämbördiga konkurrensvillkor. Den genomsnittliga stockholmaren vallfärdar inte till gårdsbutiker för att köpa mat utan det är på ICA Maxi och Coops stormarknader som slaget om marknaden främst utkämpar sig.
Lindstedts syn på mejerimarknaden och Arla är också helt verklighetsfrånvänd. Vi ska vara glada att dåvarande svenska Arla på 1990-talet fusionerade med danska MD Foods till det Arla som i dag är en stark aktör på den internationella mjölkmarknaden med Danmark och Sverige som hemmabas.
Hade inte detta skett hade de som köpt Milko sannolikt haft bas på kontinenten istället för i Norden.
Det är bra med småmejerier och småslakterier men för att leverera till den så koncentrerade livsmedelshandeln i Sverige erfordras effektivitet och stora volymer. Arla är en välskött marknadsledare som fyller ett stort behov och som nu välkomnar Milkos leverantörer. Hade Konkurrensverket, som Lindstedt förespråkar, sagt nej till fusionen hade många hundra mjölkbönders företag riskerat att ruineras. Jag begriper inte hur en näringslivsjournalist kan kräva statliga myndighetsbeslut som skulle få dessa förödande effekter.
undefined
undefined