Det tar ungefär en timma för Lars-Åke Persson och sonen Robert på Stora Lund i Gudhem att vaccinera de 20 djuren mot frasbrand. Utan stress lockas de att sticka in huvudena i den låsbara fodergrinden där Lars-Åke nyper dem i huden uppe på nacken och sticker injektionsnålen.
Proceduren ska upprepas inom fyra veckor precis innan de släpps ut på bete. Det handlar om tio amkor och deras kalvar. För kalvarna måste vaccinationen upprepas nästa år.
– Vi har också kvighotell med ett 40-tal djur, men där vet vi inte hur ägaren resonerar, säger Lars-Åke Persson.
Det var i november förra året som han en söndagsmorgon hittade en av sina kalvar död. Djuren var då fortfarande ute i beteshagen och åt ur en foderhäck. Lars-Åke hade varit på det första mötet om frasbrandsutbrottet, men ville först inte tro att han hade fått sjukdomen i sin besättning.
– Jag såg nämligen inget konstigt utanpå kalven. Men eftersom jag aldrig tidigare har haft djur som dött på det viset lämnade jag ändå in den för obduktion och det visade sig vara frasbrand, berättar han.
I samråd med sin distriktsveterinär bestämde han sig för att vaccinera alla andra djur. Lars-Åke Persson betalade en dryg tusenlapp för fyra flaskor av vaccinet och ytterligare någon hundralapp för utrustning. Kanylerna måste nämligen bytas för varje djur.
Han är besviken på att ansvariga myndigheter inte har engagerat sig mer för att ta reda på orsaken till sjukdomsutbrottet. Själv vet han inte vad han ska tro men konstaterar att det körs en hel del avloppsslam på gårdar i området.
Det har i omgångar grävts för vatten och fiber men det är nu flera år sedan och är inte heller någon given förklaring.
– Man pratar om ett 50-tal döda djur men det tror jag är i underkant. Jag vet att det är gårdar som drabbats men som valt att inte obducera, säger han.
undefined