Lär av skogshistorien
Landsbygden och skogen är kanske aldrig så nära den urbana människan som under julen, skriver Mats Blomberg.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Det lackar mot jul. Decemberdagar sveper in oss i både nostalgi och familjemys. Traditioner är viktiga inte minst för att de knyter an till tider som har varit, men även som bärare av kontinuitet och sammanhang. Den skogliga historien är traditioner. Varje jul frodas bilder av snötyngda granar och rödmålade skogstorp där röken stiger mot en stjärnprydd himmel. Landsbygden och skogen är kanske aldrig så nära den urbana människan som under julen.
Historiska återblickar kan ge nya infallsvinklar och få fler att inse att skogen inte bara handlar om det biologiska arvet utan om envetna individer och gruppers kamp för att ta sig själva och Sverige ur fattigdom. En resa fram till dagens välfärd och en följd av seklers framgångsrika export, människors kreativitet och landets naturliga gåvor som skog, vatten och malm.
En bok som fångar essensen av skogshistorien och framför allt sätter människan i centrum är TRÄD, skriven av historikern och författaren Gunnar Wetterberg. Med den som grund startar nu en studiecirkelkampanj på initiativ från Föreningen Skogen och Studieförbundet Vuxenskolan. Där skogshistoriska samtal förenas med morgondagens lösningar för klimatet. En studiecirkel inte bara för oss med skogsbruk i generna utan för alla med intresse för skog. Om betydelsen av skogens samhällsnytta där brukandet tillåts fortsätta vara Sveriges ryggrad.
I den bemärkelsen kom ett besked från regeringen. Ett beslut som kanske gått under radarn men kan vara prejudicerande inte bara för ägarfamiljen Östersten på Värnanäs söder om Kalmar utan för många skogsägare. Ett reservatsärende som efter en mycket lång process avgjorts. Ett ärende präglat av stark misstro och berörda myndigheters övergrepp på en markägares rätt att själv bestämma över sin egendoms framtid. Familjen fick rätt, i alla fall till del. Reservatsarealen, fastställd av myndigheterna, har av regeringen reducerats med en tredjedel. Bra, nu väntar förhandlingar om ersättning. Vi får tro att staten löser upp knuten med en acceptabel likvid där även facit manar till eftertanke och självinsikt hos länsstyrelser och Naturvårdsverk.
Det här blir min sista krönika. Det har varit två fantastiska år med skrivande från min seniora horisont av skogliga perspektiv. Reflektioner från mina yrkesår inom skogsbruket. Tack alla ni som läst och kanske fått ett och annat att fundera över. Min penna lär fortsätta glöda då och då när jag tycker kampen för frihet under ansvar svalnar. Utan kamp ingen seger!
Var rädda om er i skogen. En underbart granbarrig jul och ett riktigt gott 2024 önskas er alla.
Mats Blomberg, aktiv skogssenior, Kalmar