Frågan om den svenska försörjningsberedskapen har varit slumrande sedan de sista statliga beredskapslagren såldes ut i slutet av 2000-talet. Nu ska den svenska beredskapen byggas upp igen – Lantbrukspodden undersöker hur och besöker Finland som aldrig har rustat ner.
I det första av två avsnitt i Lantbrukspodden som handlar om svensk och finländsk beredskapsförmåga ligger fokus på statlig organisation.
– När det gäller den svenska livsmedelsberedskapen så har det under de senaste trettio åren varit en slags berg- och dalbana, säger Jenny Asplund, som är projektledare för ett nytt tvåårigt program med fokus på försörjningsberedskap inom livsmedel, lantbruk och skogsbruk på Kungliga skogs- och lantbruksakademien, KSLA i Lantbrukspodden.
I grannlandet Finland har det statliga systemet för försörjningsberedskap med spannmålslager aldrig monterats ner. Navet i samarbetet med cirka 1000 företag är den statliga myndigheten Försörjningsberedskapscentralen, FBC. Den senaste årens internationella kriser har stärkt samarbetet inom livsmedelskedjan enligt Miika Ilomäki, chef för livsmedelsavdelningen på FBC.
– Frågan är högt upp på den politiska agendan och är inte särskilt kontroversiell i Finland. De flesta politiker, tjänstemän, organisationer och företag är rörande överens om att det behövs en förhållandevis stark försörjningsberedskap och självförsörjningsgrad. Det säger Staffan Pehrman, chefredaktör för finländska Landsbygdens folk och växtodlare utanför Helsingfors.
Han ser en bristande medvetenhet inom ämnet i Sverige.
– Sverige har nog goda redskap att ta till och möjligheter att bygga upp en högre beredskap om man bara skulle vilja.
I avsnittet medverkar även riksdagsledamöterna Emma Nohrén (MP), ordförande i miljö- och jordbruksutskottet, och Tomas Kronståhl (S) och Marléne Lund Kopparklint (M), ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet.
