De lockar med kojor bland trädkronorna

Vi befinner oss i Sjögetorp, strax utanför Ödeshög. En liten gräsbeklädd väg, som kantas av hagar av gärdsgårdar där gotlandsfår och basjkirhästar betar, leder fram till det som kallas skogeremitaget. Tio hus av olika karaktär, samtliga byggda av virke från den egna skogen. 
Redan innan startskottet för Urnatur gick 2007 så var Håkan Strotz och Ulrika Krynitz verksamma inom naturturism, men då främst med utbildningar och överlevnadskurser. 
Urnatur föddes ur en tanke om att leva i så stor utsträckning som möjligt på det som gården kan ge och de första husen kom ur Håkan Strotz längtan efter att arbeta med trä rent praktiskt. 

– Håkan började timra stugor för glatta livet och efter ett tag började vi fundera på vad vi skulle göra med dem, vem skulle bo där? Hur skulle de hitta hit och hur ska vi lösa frågan med mat? Allt sådant kom efter hand, säger Ulrika Krynitz. 

Håkan Strotz fyller i:

– Tanken och målet har varit att kunna leva på gården. Inte bara bo gården och arbeta någon annanstans, då skulle inte tiden räcka till att sköta marken på det sättet vi vill. 

Målet med brukandet av gården är tydlig. 

– Vi producerar biologisk mångfald. Visionen är att gynna den vilda naturen eller de ekosystem som finns runt omkring här i första hand, säger Ulrika Krynitz. 

I veckans avsnitt av Lantbrukspodden kan du höra mer om hur paret brukar sin skog för att maximera den biologiska mångfalden. 
Här kommer naturturismen in, en tydlig möjliggörare för paret att ägna sig fullt ut åt det de brinner för. 

Ulrika Krynitz, som är biolog i grunden, är den som främst arbetat med gästerna och Håkan Strotz, jägmästare, arbetar ute på markerna. 
Ulrika Krynitz och Håkan Strotz pratar om en win-win-effekt, där turister kommer ut i naturen för att bo i ett trädhus och lämnar med kunskap om biologisk mångfald och att turismen i sin tur bidrar till att de kan lägga kraft på att producera biologisk mångfald. 
Från att det i början var svårt att berätta vad biologisk mångfald är så upplever de att gästerna på senare tid har ett större intresse för natur och är väl insatta i det som sker med klimatförändringar. 

– Men samtidigt ser jag också en växande okunskap och det hänger nog ihop med att man förr i större utsträckning hade någon anknytning till en gård med djur. Idag är det allt fler unga som knappt sett djur på nära håll. Det blir ett problem när man ska kommunicera hur en naturskog ser ut. Hur ska nästa generation kunna ta hand om naturen om de inte får en bild för ögonen hur det ser ut, frågar sig Ulrika Krynitz. 

Paret har nyligen prisats för sitt arbete. De är årets pristagare av mångfalds- och samverkanspriset till Staffan Svanbergs minne, som delas ut av naturturismföretagen. Men när Land Skogsbruk besöker paret i skogseremitaget så har sista gästerna just lämnat och det är dags att bädda ur trädhusen. Efter 17 år med boendegäster har Ulrika Krynitz och Håkan Strotz beslutat sig för att sluta med turismdelen.

– Det har varit världens roligaste jobb på många sätt, men det har varit mycket man inte hunnit med, säger Ulrika Krynitz. 

– Det känns väldigt roligt att få ett sånt pris, säger Ulrika Krynitz. 

När Land Lantbruk besöker paret i skogseremitaget så har sista gästerna just lämnat och det är dags att bädda ur trädhusen. Efter 17 år med boendegäster har Ulrika Krynitz och Håkan Strotz beslutat sig för att sluta med turismdelen men arbetet med biologisk mångfald fortsätter.

– Det har varit världens roligaste jobb på många sätt, men det har varit mycket man inte hunnit med. I grunden är jag en väldigt kreativ person och jag längtar efter att ha tid för att ge det utlopp, säger Ulrika Krynitz.