Johan Sedenius

Filip Olsson (2).jpg

<p>Det är en djupt splittrad bild som målas upp. Lönsamhetsindex totalt, med samtliga delbranscher inräknade, stiger svagt till 7 punkter från 4 punkter i våras.&nbsp;</p><p>Av de tillfrågade lantbrukarna upplever 53 procent att lönsamheten är ganska god eller mycket god. Det är en ökning med 3 procentenheter jämfört med i våras och med 9 procentenheter jämfört med hösten förra året, enligt Lantbruksbarometern som ges ut av Ludvig &amp; Co, Swedbank och Sparbankerna. Samtidigt uppger 46 procent att lönsamheten är ganska dålig eller mycket dålig, vilket är en oförändrad andel jämfört med i våras.</p><h2>Skillnaderna ökar</h2><p>Medan det totalt sett alltså finns ungefär en halva som ser ljust på lönsamheten och en annan halva som har en mörkare syn på densamma ökar dessutom skillnaderna drastiskt mellan de olika delbranscherna.</p><p>Mjölkproducenterna är mest nöjda med lönsamheten med ett index på 88, vilket är den högsta nivån som har uppmätts under de senaste 25 åren. Hela 94 procent av företagen uppger att lönsamheten är god eller mycket god.</p><p>– Det är fantastiskt bra. Priserna på mjölken till producenterna ligger på en historiskt hög nivå och har så gjort under årets åtta första månader. I kombination med det har vi haft sjunkande räntor och foderkostnader som har legat på en bra nivå för mjölkproducenterna, säger Filip Olsson, segmentschef för skog och lantbruk vid Ludvig &amp; Co.</p><h2>Höga avräkningspriser</h2><p>I likhet med mjölkproducenterna är gris- och nötköttsproducenterna mer nöjda med lönsamheten än de var under våren. Index har stigit till 77 respektive 40. Även i de branscherna är höga avräkningspriser en drivande faktor. På nötköttssidan har de individuella tilläggen dessutom varit ganska stora under året, enligt Filip Olsson.</p><p>För växtodlarna är bilden en helt annan. Liksom både LRFs Grönt Näringslivsindex och en undersökning från Landshypotek Bank nyligen visar Lantbruksbarometern att växtodlingen är den delbransch där lantbrukarna ser mest negativt på lönsamhetsutvecklingen. Rapporten beskriver det som ett krisläge.&nbsp;</p><p>Index för växtodling faller till minus 61 från minus 23 i våras, vilket är i paritet med de historiskt låga utfallen hösten 2018 och 2023. Åtta av tio upplever att lönsamheten är dålig eller mycket dålig. Detta trots en överlag god skörd 2025.</p>

Tröska skördar vete på åker under klarblå himmel.

Adobe Photoshop 202457075820551432.jpg

<h2>Kronkursen svängde</h2><p>– Det är i mångt och mycket baserat på att kostnaderna för växtodlarna togs i ett tidigt läge då kronan var svagare. Man betalade ganska mycket för insatsvaror i form av växtnäring, diesel och annat som behövs. Därefter har kronkursen stärkts vilket medför att man får sämre betalt för varan på en marknad som styrs av världsmarknadspriser, säger Filip Olsson.</p><p>– Mitt råd till växtodlarna är att de ska fokusera på de delar de kan påverka här och nu. Det kan vara att se över sina kostnader exempelvis genom bättre utbyte i maskinsamverkan. Det är också bra att fundera på om riskerna framöver kan minimeras. Det finns bland annat stöd för täckdikning, som medför att man kan förbättra möjligheten att säkra sina skördenivåer.</p><h2>Avvaktar med investeringar</h2><p>För andra året i följd sjunker lantbrukets skuldsättning i reala termer, det vill säga med hänsyn till inflationen. Vid utgången av 2024 uppgick den totala skuldsättningen inom svenskt lantbruk till 392 miljarder kronor. Det visar att investeringarna i näringen inte har tagit fart. Inställningen är avvaktande.</p><p>– Det är lite oroande. Mot bakgrund av att vi ska öka svensk livsmedelsproduktion är det inte alls bra att skuldsättningen minskar i realt, säger Filip Olsson och pekar samtidigt på att det finns hopp för 2026. Det dröjer innan de successiva räntesänkningar som har genomförts får effekt på gårdarna. En positiv trend är också att lantbrukarna, enligt rapporten, anser att förtroendet för dem har stärkts bland konsumenterna.</p>

<h3>Fakta: Om Lantbruksbarometern</h3><p>Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Den har kommit ut sedan 1987 och årets Lantbruksbarometer är den 38:e helårsupplagan.</p><p>Rapporten bygger på en undersökning med 500 lantbrukare genomförd av Verian på uppdrag av Ludvig &amp; Co, Swedbank och Sparbankernas Riksförbund. Intervjuerna gjordes 9–17 september 2025.</p>

<p><a href="https://www.landlantbruk.se/statens-klimatomstallning-gar-for-langsamt"><strong>LÄS MER: </strong>Statens klimatomställning går för långsamt</a></p>

<p>Den upplevda lönsamheten i mjölkproduktionen är den högsta på 25 år. Samtidigt är situationen mycket pressad för växtodlarna vars index når nya bottennivåer. Totalt sett har lantbrukarna en avvaktande inställning till investeringar, visar Lantbruksbarometern hösten 2025.</p>

Den upplevda lönsamheten i mjölkproduktionen är den högsta på 25 år. Samtidigt är situationen mycket pressad för växtodlarna vars index når nya bottennivåer, visar Lantbruksbarometern hösten 2025.

Mjölk i topp, växtodling i botten

Ekonomi

Mjölkproducenterna ser ljusast på lönsamheten med bästa resultaten på 25 år, enligt höstens Lantbruksbarometer.

Mjölk i topp, växtodling i botten

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera