30 november var sista datum för riksdagspolitikerna att lämna in allmänna motioner. När tiden gick ut hade 2 940 motioner inkommit. Många av dem innehöll förslag till förändringar inom lantbruks- och skogsbruksområdet.
Viltförvaltning och skyddsjakt är frågor som väckt engagemang i de flesta partier. Alla, utom MP Och V, har lagt förslag som rör detta ämne. De flesta förslag handlar om att fler vildsvin bör skjutas och att möjligheten till skyddsjakt på framför allt varg måste ses över. Djurägare som drabbas av vargangrepp föreslås också få ökad ersättning för förlusterna i flertalet av de inlämnade motionerna.
Pål Jonson (M) förespråkar till och med att det ska inrättas en ny viltmyndighet var syfte skulle bli att ta ett samlat grepp om jakt- och rovdjursfrågorna.
Äganderätten bör stärkas anses representanter för C, M och SD.
En förbättrad infrastruktur på landsbygden, framför allt när det gäller telefoni, postservice och bredband är något som efterlyses i både S och SD. Enskilda vägar uppmärksammas i flera motioner. Regelverket är för krångligt anser politiker från C och M.
Inte oväntat avspeglas sommarens torka och svåra bränder i riksdagsarbetet. Motioner om att upprätta en nationell insatsstyrka för brand (Kd) och göra det lätta att bygga branddammar (M) föreslås.
Men flera folkvalda från Mp till SD anser också att den svenska livsmedelsproduktionen bör stärkas och från M- och C-håll vill man se att svenska djurskyddsregler ska styra vid offentlig upphandling.
Bland motionerna finns flera förslag om hur det svenska lant- och skogsbruket ska stärkas, C- och M-politiker sätter fokus på våld och hot mot lantbrukare. Djurskyddet är också en prioriterad fråga hos många politiker, liksom sänkt dieselskatt.
Moderaten Sten Bergheden har lämnat in en motion om att inrätta ett separat jordbruks- och skogsbruksutstkott i riksdagen.
