Landets största naturvårdsgallring
Naturvårdsgallringen längs Dalkarlsån i Västerbotten är det största projektet i landet där statliga stödet Nokås – Natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen - beviljats.
– Det är första gången som så många markägare är inblandade och det är därför lite av ett pilotprojekt. Jag hoppas att fler ska utnyttja möjligheten till naturgallring här i närheten, i länet och i landet i övrigt, tipsar Leif Söderbäck som gärna tar emot förslag.
Han jobbar med naturvårdsfrågor på Skogsstyrelsen i Umeå och gläds med markägarna. Det är också han som planerat naturvårdsgallringen.
– Huvudinriktningen är att ta bort granen och en hel del tall. Det är lövträden som ska prioriteras och sparas. De huggs fram i en viss ordning, först och främst sparas aspar, följt av sälg, rönn, hägg, gråal och björk. Jag har övat med skördarförarna för att de ska kunna skilja de olika trädslagen, även nu under vintern. Det är inte lätt men det går.
Nere vid ån där en maskin just avverkat pekar och berättar Leif Söderbäck. Han är nöjd med att maskinföraren skapat solluckor och klungor med träd, en del döda och skadade träd lämnas också.
– Vid den här avverkningen är det viktigast att skapa oregelbundenhet. Träd ska bort, men det ska inte gallras som i en vanlig produktionsskog. Det är inte lätt och det går väl lite si och så men i stort gör avverkningsgänget ett bra jobb, säger Leif Söderbäck.
Vi stannar till vid en bäck där Torbjörn Mattsson kör en gallringsskördare och avverkar en ung barrblandskog och stora granar närmare bäcken. Han lämnar kvar olika sorters krokiga lövträd.
– Det känns konstigt. Nu får man mest göra precis tvärtom mot vad vi gör i vanliga avverkningar. Här fäller vi barret och det är många lövträd att hålla koll på, säger Torbjörn Mattson hos skogsentreprenören Sundlings Skogsservice AB som kör för Holmen Skog.
Enligt Leif Söderbäck syftar hela avverkningen till att gynna miljön för växter, djur på land och i vatten, samt landskapsbilden. Friluftslivet ska också gynnas, bland annat fisket och rastplatser ska anläggas. Bland fåglarna är det inte minst hackspettarna som bör få fina miljöer.
– Flera arter finns här redan, bland annat den lite ovanligare mindre hackspetten. Jag har också en dröm att den sällsynta vitryggiga hackspetten ska hitta hit, det vore väl det bästa kvitto vi kan få på den här naturvårdssatsningen, säger Leif Söderbäck.
Holmen gör kanske inget klipp i den här avverkningen men ser ändå klara vinster med den speciella avverkningen.
– Vi får ju virkesvolymer och lär oss planeringen för att genomföra den här typen av uppdrag. När det gäller avverkningen blir tempot lägre och det gör drivning dyr, men förhoppningsvis blir resultatet bra. För oss är det självklart viktigt att få den här kontakten med många skogsägare, det öppnar för fler uppdrag, säger Karl Nora-Larsson, inköpare hos Holmen
Han räknar med att avverkningarna kommer att ge totalt cirka 3 500 fastkubikmeter.