Utmaningen vi idag står inför, och som under de senaste åren svärtat den svenska skogsmodellens rykte, är felaktig information. Det skriver Emma Wiesner, Europaparlamentariker för Centerpartiet.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Skogen i EU står inför stora utmaningar. Klimatförändringar, extremväder, försämrad biodiversitet och en förändrad syn på hur skog ska brukas. En rad politiska förslag läggs fram för att hantera situationen, men viljan att säkerställa att skogen används på det mest effektiva sättet ställer samtidigt höga krav på beslutsunderlaget, politiker och myndigheter.
För snart ett år sedan kom EU-kommissionen med sitt förslag till en Skogsövervakningslag. Målet är att skapa ett gemensamt system för insamling av skogsinformation i hela unionen. I egenskap av Europaparlamentets huvudförhandlare för lagförslaget ser jag potentialen med att data samlas in på samma sätt i hela EU, men det finns samtidigt risker.
Utmaningen vi idag står inför, och som under de senaste åren svärtat den svenska skogsmodellens rykte, är felaktig information. I takt med att allt fler forskare, myndigheter och beslutsfattare vill använda sig av satellitdata för att övervaka utvecklingen i skogar, blir behovet av ett ramverk som garanterar att informationen som samlas in är korrekt allt viktigare.
I dagsläget är den satellitdata som finns inte tillräckligt precis. Den måste kompletteras med andra typer av metoder för verifiering av datan. Något som SVT har konstaterat i en granskning.
Problemet är tvådelat. Å ena sidan kan teknikutveckling leda till falska resultat, när man i analyser inte tar hänsyn till att exempelvis nya sensorer är mer precisa än vad de har varit tidigare. Å andra sidan är tekniken, trots utvecklingen som ständigt pågår, inte tillräckligt bra för att ensam ge tillförlitliga resultat. Det är till exempel fortfarande svårt att med satelliter avgöra exakt hur stor en avverkning faktiskt är, eller att skilja en avverkning från en gallring.
Det är anledningen till att vetenskapliga artiklar har kunnat komma fram till de felaktiga slutsatserna om att Sverige avskogats med 20 procent på 20 år, eller att förlusten av biomassa i EU är störst i Sverige. Detta är helt enkelt inte sant.
Just därför är det oerhört viktigt att satellitdata kompletteras med andra typer av information, så som markkontroller och laserscanning. Något som många länder i EU, inklusive Sverige, redan gör i sina nationella skogsinventeringar.
Initiativ som Global Forest Watch, där man förlitar sig enbart på information från satelliter, är fantastiska för att upptäcka stora förändringar i skog. Ett exempel är förödelsen efter att en stor storm har dragit förbi, eller stora olagliga avverkningar i Amazonas. Men satellitdata ska inte som enda källa användas för insamling av officiell statistik, eller användas som underlag för beslut som rör skogens användningsområden.
Som huvudförhandlare av EUs Skogsövervakningslag kommer jag att kämpa för att den information som samlas in ska vara vetenskapligt underbyggd och säker.
För Sverige är det här en möjlighet för att vara proaktiv. Skogsövervakningslagen är en möjlighet för oss som ett skogsrikt land att sätta standarden för hur skogsstatistik ska samlas in, harmoniseras och tillgängliggöras.
Det är nu vi har möjligheten att sätta stopp för rubrikerna om hur Sverige utarmar sin skog, en gång för alla.
Emma Wiesner, Europaparlamentariker, Centerpartiet
