Inga måsten skyddar nu våra bygder från förändringar med stora efterverkningar när solkraftsaktörer från världens olika hörn visar intresse för Sveriges landskap. Det skriver Jonathan Lindgren och Aurora Svallbring, Villaägarnas Riksförbund.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på debattartikeln Utsikten ingår inte i äganderätten av Anna Werner, vd, Svensk Solenergi.
Anna Werner, VD på Svensk Solenergi replikerar i Land Lantbruk vår tidigare debattartikel där vi vädjade om en stärkt rättslig status för grannar till solparker. Anna Werner värderar inte vad en utsikt gör för ett fastighetsvärde.
Det gör däremot Mark- och miljööverdomstolen. Domstolen konstaterade att den ”stora omgivningspåverkan” som anläggningarna innebär och att de med en "otillfredsställande” brist på tillstånds- och anmälningsplikt inte kan ta ställning till denna omgivningspåverkan.
Just nu handläggs ett stort antal ansökningar hos våra länsstyrelser. Vi har ännu inte sett anläggningarna som överstiger 100 hektar manifesterade i vårt landskap. Där är våra sydliga grannländer före oss, med resultat som förskräcker.
Att jämföra en storskalig solpark med en skogsavverkning är en haltande liknelse. Landskapsförändringen från en avverkning övergår i grönska och förnyelse relativt snabbt. Solpanelerna står i generationer och anläggningar som inte är instängslade är undantag.
Det är lovande att Anna Werner framhåller de sätt som solenergiföretagen kan tänkas gå boende till mötes. För detta arbetar Svensk Solenergi förtjänstfullt med sina medlemsföretag. Men alla solkraftsaktörer som nu från världens olika hörn visar intresse för Sveriges landskap är inte medlemmar och inga måsten skyddar nu våra bygder från förändringar med stora efterverkningar för hushållens boendemiljö.
Jonathan Lindgren, samhällspolitisk expert
Aurora Svallbring, jurist
Villaägarnas Riksförbund
