Välkommen skogsutredning, men artskyddet saknas

Att ersätta avverkningsanmälningar med systemtillsyn och egenkontroller riskerar att lägga ett oproportionerligt stort ansvar på skogsägaren. Här gäller det att se skillnaden mellan en normal familjeskogsägare och de stora bolagens resurser. Det skriver Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna.

Vi tycker att det är bra att regeringen har en ambition att vilja skapa goda förutsättningar för svenskt skogsbruk, men tyvärr tar inte regeringen tag i de för skogsbruket största problemen, artskyddet och ersättningsfrågan för skogsägare som fråntas rätten att bruka sin skog. Det skriver Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna i ett debattinlägg i Land Skogsbruk. FOTO: TT/THOMAS ADOLFSÉN

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.


Äntligen! Den sedan länge aviserade skogsutredningen presenterades nyligen av regeringen. Vi från familjeskogsbruket har efterlyst detta en längre tid för den rättsutveckling vi sett de senaste åren skapar så mycket oreda för enskilda skogsbrukare så det måste komma till en lösning snarast. 


Vi tycker att det är bra att regeringen har en ambition att vilja skapa goda förutsättningar för svenskt skogsbruk, men tyvärr tar inte regeringen tag i de för skogsbruket största problemen, artskyddet och ersättningsfrågan för skogsägare som fråntas rätten att bruka sin skog. Vid presentationen av utredningen meddelade regeringen att den frågan ska behandlas i en annan utredning ledd från klimat- och näringslivsdepartementet. På denna punkt måste regeringen leverera för den rättsosäkerhet som råder är otillständig.


Utredningen som presenterades av regeringen ska bland annat ta ställning till om dagens tillsynssystem med avverkningsanmälningar ska ersättas med något annat, exempelvis egenkontroller. LRF Skogsägarna är i grunden positiva till tillsynssystemet med avverkningsanmälningar som det var tänkt att fungera. Dagens problem med avverkningsanmälningar och den administrativa bördan som Skogsstyrelsen vittnat om bygger till stor del på utvecklingen i hanteringen av artskyddet. Att ersätta avverkningsanmälningar med systemtillsyn och egenkontroller riskerar att lägga ett oproportionerligt stort ansvar på skogsägaren. Här gäller det att utredaren ser den stora skillnaden det är mellan en normal familjeskogsägare och de stora bolagen med de resurser dessa har. 


Den senaste tiden har det stiftats och håller det på att stiftas flertalet lagar inom EU som berör skogen och skogsbruket, utredningen har som uppdrag att se över hur Sverige ska implementera denna lagstiftning och samtidigt säkerställa ett fortsatt lönsamt och konkurrenskraftigt skogsbruk. Detta är bra för hittills har det varit brist på konsekvensanalyser av den komplexitet som kombinationen av alla nya lagar ger. Vår uppfattning är att subsidiaritetsprincipen ska gälla och kan utredningen bidra till att implementeringen av de nya reglerna blir rimliga vore det välkommet.


LRF Skogsägarna välkomnar också att utredaren ska se över miljöbalkens kunskapskrav och bevisbördsregel vid skogsbruksåtgärder. Dagens hantering står i konflikt med grundlagens skydd för pågående markanvändning.
Problemen med uppföljningsbarhet, relevans och möjlighet att uppnå målen inom det svenska miljömålssystemet är något som vi på LRF Skogsägarna länge har påtalat. Att regeringen nu ger i uppdrag till utredaren att se över miljömålen och lämna förslag på uppdaterade preciseringar till miljömål kopplat till skogen är något vi välkomnar.


LRF Skogsägarna tog tillsammans med skogsägarföreningarna fram en vision för svenskt familjeskogsbruk för något år sedan. Där har vi formulerat ett antal förslag för hur vi vill utveckla svenskt familjeskogsbruk, här finns mycket att inspireras av.
LRF Skogsägarna kommer med stort intresse bevaka utredningen så att våra medlemmars intressen beaktas. 


Paul Christensson
Ordförande LRF Skogsägarna
 

Läs mer: 

Familjen Hyttsten ger artskyddet kropp och själ

Lotteriet om artskyddet måste få ett slut