Vad är alternativet till detaljerad statlig älgförvaltning?

Det viktiga är att detaljstyrningen med fördelning på älgskötsel- och jaktlag tas bort. Då kan skogsägaren anpassa älgstammen till sin mark och man får mer realistiska mål för jakten som markägaren kan acceptera. Det skriver skogsägaren och jägaren Sverker Liden. 

Är statlig detaljstyrning av älgjakten nödvändig? För all annan jakt, till och med på de stora rovdjuren, fattar staten bara beslut om hur många djur som får skjutas grundat på ett riksdagsbeslut om hur stor respektive stam bör vara. Det skriver skogsägaren och jägaren Sverker Liden i en debattartikel i Land Skogsbruk. FOTO: TT

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Replik på debattartikeln: Ska Naturvårdsverket styra blir det en mardröm av Pelle Sallin, 
jägare och skogsbrukare. 

Är statlig detaljstyrning av älgjakten nödvändig? För all annan jakt, till och med på de stora rovdjuren, fattar staten bara beslut om hur många djur som får skjutas grundat på ett riksdagsbeslut om hur stor respektive stam bör vara.

Älgförvaltningen har spårat ur beroende på att älgbyråkraterna överskattar sin förmåga att bedriva planhushållning. Man kan på ett betydligt effektivare sätt sköta älgförvaltningen på flera andra sätt.

  1. Riksdagen beslutar om en miniminivå på älgstammen till exempel 2-3 älgar per 1000 hektar i naturliga älgbiotoper. Därefter får skogsägaren anpassa älgstammen till det skogsbruk som bedrivs för tillfället.
  2. Riksdagen bestämmer hur stor älgstammen skall vara och därefter beslutar myndigheten om hur många älgar som får skjutas per län (avlysningsjakt per län).
  3. Riksdagen beslutar om hur stor älgstammen ska vara och därefter beslutar länsstyrelsen hur många älgar som får skjutas per förvaltningsområde (avlysningsjakt per förvaltningsområde). Så fungerar hjortjakten idag.

Det viktiga är att detaljstyrningen med fördelning på älgskötsel- och jaktlag tas bort. Då kan skogsägaren anpassa älgstammen till sin mark och man får mer realistiska mål för jakten som markägaren kan acceptera. Det fungerar för hjortjakten, i varje fall inom vårt område. Älgförvaltningsgrupperna kan inte fatta beslut med rättsverkan om inte regeringen inrättar cirka 100 nya myndigheter.

Jägareförbundets särställning i statsförvaltningen där staten tar in jaktavgifter bör reformeras. Hur mycket av ”jägarnas pengar” hamnar egentligen hos jägarna? En stor del försvinner in i statlig administration, miljörörelsen och så vidare. Om en jaktmyndighet inrättas kommer förmodligen ännu mer av medlen gå till statlig byråkrati.

Om jägarorganisationerna själva tar in sina avgifter får de behålla alla avgifterna själva på samma sätt som LRF får behålla alla avgifter de tar in från sina medlemmar.

Om man väljer att behålla nuvarande planhushållning bör staten ersätta skogsägaren för skog som förstörs särskilt som Skogsstyrelsen nu tvingar skogsägaren att plantera tall på torra marker. Om inte den frågan löses nu bör den tas upp med EU-kommissionen som ett exempel på hur den svenska statsbyråkratin stoppar skogsägare från att leva upp till EUs krav på mångfald och ökad skogsproduktion.

 Sverker Liden

Jägmästare och skogsägare

Läs mer: 

Ska Naturvårdsverket styra blir det en mardröm

Goddag yxskaft, alla riksdagsledamöter